Varför går inte alla ner i vikt med lågkolhydratkost?

Lämna en kommentar

Många som testar lågkolhydratkost, LCHF eller liknande, går ner ordentligt i vikt om de tidigare varit överviktiga. Detta trots att de äter god mat och aldrig är hungriga. Ofta försvinner deras sötsug också. Då blir deras vänner lite smått avundsjuka, tänker ”jag ska minsann också prova” och sätter raskt igång. Besvikelsen blir därför, förståeligt nog, ganska stor när de har kört någon vecka eller två och inget händer med vikten. De drar då slutsatsen att lågkolhydratkost är rena bluffen eller att de är ett hopplöst fall och att inget någonsin kommer att funka. Lika bra att äta en bulle till. Eller två.

Känner du igen dig? Det behöver förstås inte vara något fel på lågkolhydratkost som idé eller på dig utan det kan finnas en rad anledningar till att vikten står stilla. Här kommer några:

1. Du äter för mycket kolhydrater i form av laktos/mjölksocker. Många recept innehåller grädde, creme fraiche eller yoghurt. Inget fel i det om man är normalviktig men vill man gå ner i vikt kan det bli för mycket. Dels får du i dig lite för mycket socker, dels kan det trigga ett sötsug  så att du äter mer av sånt som du inte borde. Dra ner på mjölkprodukter ett tag eller ta bort dem helt. När du nått din målvikt kan du lägga till dem igen lite försiktigt och se vad du tål, både vad gäller vikten och sötsuget. Ost är dock inte alls lika kolhydratrikt som fil, yoghurt, grädde, creme fraiche och mjölk, så det kan du fortsätta med.

2. Du äter för mycket. Det sägs ju att med lågkolhydratkost så kan man äta hur mycket man vill eftersom man blir mätt av fett. Det stämmer bra för de flesta, men om man har bantat mycket kan man ha satt mättnads- och hungerhormoner ur spel. Man känner helt enkelt inte när det är lagom att sluta äta. Dessutom kan du ha vant dig vid att äta stora mängder och tror att  mätt betyder proppmätt. Det gör det inte. Ät sakta och sluta när du är nöjd, inte proppmätt. Tänk på att det tar en stund innan du blir nöjd, maten måste hinna landa i magen, så ta gärna en paus då och då och känn efter. Om du är osäker på vad som är lagom så tänk så här till lunch och middag: En handflata (med fingrar) kött, fågel eller fisk, en handflata grönsaker och 1/2-1 dl sås (om du äter majonnäs eller kryddsmör el. dyl så räcker 2-3 msk). Och så är det mellanmål. Många som äter lågkolhydratkost äter inte mellanmål eftersom de står sig så bra på 3 mål om dagen. Ingen förbjuder dig att äta mellanmål, men fundera på om du gör det för att du är van vid det och känner dig lite sugen eller på om du verkligen behöver det.

3. Du äter för lite/för lite fett. Du sitter kvar i det gamla och tror att viktnedgång handlar om hunger eller att fett är farligt. Då kommer din kropp att sänka förbränningen för att spara det lilla den får. Försök släppa det där nu och ät och njut!

4. Du har jojobantat mycket i ditt liv. Din kropp är förvirrad och vet inte vad den ska tro. Den har satt förbränningen på sparlåga och vågar inte släppa efter för snart kommer det nog en ny svältperiod. För dig gäller det bara att ha tålamod,  fortsätt som du börjat så att kroppen kan bli trygg, och våga tro att det vänder så småningom.

5. Du är stressad och/eller sover dåligt. Stress är en viktig anledning till viktuppgång, särskilt lätt är det att lägga på sig av det farliga bukfettet om man har ett ständigt påslag av stresshormoner. Du måste försöka ta tag i din situation, stressa mindre, och ta hand om dig. Jag vet, lätt att säga tulipanaros, men det finns kanske något du kan göra här för att minska din stress. Rensa i dina åtaganden så gott det går och hjälp kroppen att slappna av med meditation, massage, varma bad, spikmatta, yoga t.ex.

6. Du väger redan lagom mycket. Du kanske har orealistiska förhoppningar om hur din kropp ska se ut. Om du fyllt 40 kanske du inte kan ha en 18-årings kropp längre, och då gäller det att gilla det läget. Och våra kroppar vill ofta inte vara trådsmala. De är smarta och inser att en liten muffinsreserv runt midjan kan vara bra att ha. Och det är kanske inte hela världen?

7.. Ska jag inte säga att du tränar för lite? Nej, inte om vi bara pratar viktnedgång. Om, vi pratar om hälsa i allmänhet vill jag gärna framhålla vikten av att röra på sig, men för viktnedgången spelar det inte så jättestor roll. Däremot är det viktigt att röra på sig för att må bra, det kan också göra att stressen minskar och sömnen blir bättre. Och du behöver inte mala på ett gym om du inte gillar det. Hitta ett sätt att röra på dig som du tycker är kul, gärna utomhus så du får luft och ljus; promenera, cykla, åk rullskridskor, jobba i trädgården. Det du gillar är det som blir av i längden!

Så ge inte upp lågkolhydratkosten! Det kommer att hända. Och medan du väntar så passa på och njut av den goda maten och de hälsofördelar som lågkolhydratkost ger. Du blir piggare, gladare, får mindre värk, bättre matsmältning, bättre hy, glansigare hår. Med mera, med mera.

Ny variant på helgfrukost

Lämna en kommentar

Söndag idag och då brukar det bli någon mera lagad frukost än den gamla vanliga. Efter en del velande blev det bacon med ägghack och champinjonfräs. Inte så himla planerat utan baserat på vad jag hittade i kylen. Först stoppade jag två ägg i äggkokaren. Sedan fräste jag  färska champinjoner i smör och på slutet slängde jag i några cocktailtomater och saltade och pepprade. Bacon är ju inga konstigheter, bara att steka. Förståsigpåarna säger att man inte ska hårdsteka den men det gör jag ändå, säg det inte till någon. Jag tycker det är så himla gott med riktigt knaprig bacon! När äggen var klara så värmde jag ett par matskedar smör i en skål i mikron en pyttestund så att det blev mjukt. Sedan körde jag äggen på båda hållen i en äggskärare så att det blev rutor och blandade ner detta i smöret, saltade och rörde runt så att smöret smälte så där gottigt. Fäädig! Så här såg det ut och det var jättegott!

frukost

Ny kokbok och en fantastiskt god kasslergratäng

2 kommentarer

Jag har köpt en ny kokbok för jag vet inte vilken gång i ordningen. Det är alltid likadant, jag köper en kokbok som verkar bra, tar hem den, bläddrar igenom, tycker att det verkligen ÄR bra, lagar 4-5 olika recept. Sen hittar jag en ny kokbok jag vill ha, köper den, tar hem den…osv. Tur att det inte är så himla tjocka böcker! Men någon gång ska jag laga alla de där rätterna i mina böcker som jag aldrig provat. Tror jag…

Nå, häromdagen gjorde jag det alltså igen. Jag var bara tvungen att köpa kostrådgivaren Åse Falkman Fredrikssons nya bok ”Viktminskning med LCHF” eftersom jag hört talas om den och blivit nyfiken. Och jag blev inte besviken utan tycker den är riktigt bra. Jag har lyckligtvis inga större behov av viktminskning själv längre men jag tar gärna in bra råd för klienters räkning. Och maträtterna kan ju ätas av alla. Som så många LCHF-kokböcker så inleds den med ett kort faktaavsnitt. Här handlar det om Åses egen viktresa genom åren och hur hon äntligen kom på rätt köl med hjälp av LCHF. Man får också möta Åses väninna Anna som gått ner 46 kilo på ett och ett halvt år! Många väntar sig en quickfix med LCHF och för en del går det snabbt att gå ner i vikt. För andra kan det ta längre tid, särskilt om man jojobantat och stressat kroppen innan, så det gäller att ha tålamod och komma ihåg att detta är en livsstil, inte en tillfällig metod. Medan man väntar på viktminskningen så kan man njuta av alla de andra hälsofördelarna man får som att man blir piggare, gladare, får bättre mage, mindre värk osv.

I boken får man sedan lite fakta kring LCHF samt praktiska tips på vad man ska tänka på om man vill gå ner i vikt och vad orsakerna kan vara om man inte lyckas med viktminskningen. Därefter börjar själva matlagandet och här finns en uppsjö av recept som verkligen ser goda ut.  Författaren har delat upp det i veckomenyer med en rätt för varje dag, men det kan man ju göra som man vill med. Jag tänker strunta i det och hoppa lite som jag vill. Så här ser boken ut:

 

kokbokase

 

 

Jag blev verkligen sugen på att testa allt möjligt men började med att laga en kasslergratäng. Kassler är ofta ganska trist i min mening men det här blev verkligen jättegott, som Tina skulle ha sagt. Här är receptet (klicka på bilden om du vill ha den större):

kasslerrecept

 

 

Jag serverade inte blomkålsris till utan squashpasta (hyvla en squash med potatisskalaren så det blir lite som tagliatelle) och en sallad med salladsmix, gurka, paprika, purjolök, avocado, diverse frön, olivolja och italiensk salladkrydda. Tyvärr glömde jag att ta en bild, men jag lägger in Åses egen bild här så kan ni se hur det ska se ut. Lycka till och smaklig spis!

 

kassler1

Goda och enkla ostplättar

3 kommentarer

Idag gjorde jag ostplättar, en gammal favorit. Jag vet inte riktigt varför de heter så, de har inte mycket gemensamt med plättar tycker jag, men låt gå. Urenkla att göra och man kan ha dem till allt möjligt. Frukost, mellanmål, tillbehör till soppan, kvällsmat. Receptet har jag har hämtat ur boken ”Doktor Dahlqvists och Airams LCHF-kokbok. (Jag noterar att alla kokböcker med lågkolhydratkost heter något med LCHF oavsett om det är strikt LCHF eller ej. En av författarna berättade för mig att det i hennes fall var ett krav från förlaget. Och så är det säkert i fler fall. LCHF säljer nämligen 🙂 )

Till saken! Så här gör man:
Blanda 3 ägg, 3 dl riven ost och 3 matskedar majonnäs. Klicka ut matskedsstora klickar på bakplåtspapper på en plåt. Krydda gärna, vi tog basilika på några, oregano på några och cayennepeppar på några. Grädda i ugnen på 250 grader tills de har blivit gyllenbruna (ca 5-7 min).

Idag åt vi dem till frukost tillsammans med varsitt kokt ägg. Vi testade med lite olika pålägg på, något vi aldrig gjort förut, och det var riktigt gott. Jag tog bara smör, maken tog räkost och gurka. Båda tyckte det var gott. Kan tänka mig att det också är gott med lite skinka på, det får vi testa nästa gång.

ostplatt

Blodsockertopp!

2 kommentarer

Som jag tidigare nämnt så har julen inneburit en hel del dum-ätande, dvs julgodis, kakor, bullar och annat sockrigt. Det är en årlig tradition att familjen släpper loss och äter sådant som vi inte borde under jul och nyår. När vardagen sedan börjar så skärper vi till oss och börjar äta vettigt igen. Denna gång sammanföll  dum-ätandet med mina blodsockerexperiment, vilket gjorde mig medveten om hur kosten påverkar inte bara blodsockersvaret efter en måltid utan även fasteblodsockret. Efter några dagars frossande märkte jag hur mitt normalt väldigt låga fasteblodsocker (runt 3 mmol/liter) började stiga. Först till 4, sedan 5, sedan 6 osv. När det häromdagen nådde 8 blev jag lite nervös. Man brukar  normalt ligga mellan 4 och 6 och man bör aldrig ligga över 7,5. Jag har dessutom en gammal varning hängande över mig sedan tiden jag var gravid och hade graviditetsdiabetes. Då sa min diabetesdoktor att jag löper 30 % risk att utveckla diabetes inom tio år. Att ha 8 i fasteblodsocker känns då inte så bra! Alltså har jag nu gått tillbaka till min vanliga lågkolhydratkost och tänker köra strikt LCHF tills mitt fasteblodsocker är nere på normala nivåer. Efter ett dygn har det sjunkit till 7, vilket känns bra, och jag förväntar mig att det ska fortsätta sjunka. 

Mina blodsockerexperiment får vänta några dagar tills jag är nere på normala nivåer. Sedan ser jag inga problem med att äta enstaka måltider med mera socker/stärkelse i, i rent experimentsyfte. Och då kommer alltså de utlovade fika-testerna att publiceras här. Jag har redan testat 7 olika fikor, men jag vill testa frukt och riskaka också, innan jag förklarar experimentet  för avslutat. Jag har också börjat testa några olika luncher/middagar, vilket blir nästa projekt. Om jag har några fingertoppar kvar då alltså…

Mätningarna fortsätter – intressanta fynd!

6 kommentarer

Jag har haft lite avbrott i bloggandet och blodsockermätningarna på grund av allmänt julfirande, men nu är jag igång igen. Det var väldigt många som var inne på bloggen och läste efter frukost-mätningarna (mer än 10 gånger så många läsare som vanligt!) vilket var jätteroligt! En del kloka och positiva kommentarer har också kommit in. Vetenskapsjournalisten Ann Fernholm som skrivit boken ”Ett sötare blod” var vänlig nog att skriva om testen på sin blogg och förklara en del av resultaten, tack för det! Läs hennes kommentarer här.

Tänkte egentligen mäta effekten av olika luncher och middagar nu, men har bestämt att det istället blir fikor/mellanmål härnäst. Detta på grund av att det passar bättre nu när vi är lediga, det blir helt enkelt mycket fikor och inte så mycket traditionella luncher och middagar. Luncherna försvinner oftast i allmän brunch på förmiddagen och middagarna har en tendens att bli julbordsrester eller hämtmat eller så är vi bortbjudna. Fikor alltså! Jag har hittills testat bulle/kex-fika, nyponsoppa, LCHF-chokladkaka och Risifrutti. Imorgon blir det Kesofrutti och sedan tänkte jag testa riskakor, mackor och kanske någon mer LCHF mellanmål, typ makrill i tomatsås, kokt ägg eller avokado. Fast jag vet ju hur det går med de sistnämnda…

En väldigt intressant sak har dykt upp. Jag har tidigare nämnt att jag har ett väldigt lågt fasteblodsocker och av detta har jag dragit slutsatsen att jag alltid haft det. Jag menar, i hela mitt liv har jag varit en sån där lågt-blodsocker-typ som blir sur och arg när jag blir hungrig och helt skakig om jag inte reagerar på de första griniga signalerna. Maken har lärt sig för länge sedan att i de lägena bör man inte säga emot mig utan istället lite diskret försöka hitta något som jag kan stoppa i munnen. Fort! Barnen har skämts ögonen ur sig när jag helt sonika gått in i köket på restauranger när maten dröjt och jag varit hungrig. Jo, det har hänt, pinsamt men sant…

Eftersom mitt låga fasteblodsocker fastslogs ett flertal gånger i början av mina tester, så har jag inte mätt dem på ett tag. Jag menar, vad är vitsen, det visar ju alltid på drygt 3 mmol/liter så varför sticka sönder mina fingrar på att få samma resultat om och om igen? Tänkte jag…  MEN, häromdagen ville maken mäta effekterna av sin sill och ägg-frukost och eftersom jag bara mätt honom en gång tidigare så tog jag även hans fasteblodsocker. Det visade sig vara  mycket högre än förra gången, nästan en fördubbling. Förra gången hade han 3.8, nu hade han 6,2. Jag funderade på varför men kunde inte komma på det. Då bestämde jag mig för att testa mitt fasteblodsocker igen och även jag hade betydligt högre, 5,1 istället för drygt 3 som jag brukar ha. Jag har sedan mätt mitt fasteblodsocker 3 gånger och det har blivit 5.1 varje gång. Den enda förklaring jag kan komma på är vår mathållning den sista veckan. Över jul råder nämligen alltid matanarki i vårt hushåll. Då lägger vi allt förnuft åt sidan och äter vad som faller oss in och som vi blir bjudna på. Det innebär t.ex. potatis, kakor, bullar, chips, godis och annat som vi inte äter så ofta annars. Efter nyår skärper vi till oss och återgår till vår lågkolhydratkost. (Funkar bra för oss men detta vill jag inte rekommendera den som vill gå ner i vikt och/eller har problem med sötsug, det är lätt att fastna i anarki-läget.)

Vi har alltså ätit mycket snabba kolhydrater senaste veckan, något som vi inte brukar göra. Att blodsockret skulle gå upp EFTER sådana måltider var väntat men att fasteblodsockret skulle höjas så drastiskt hos oss båda efter bara en veckas kolhydratätande var jag inte alls beredd på. Mycket intressant tycker jag! Man undrar ju då om värdena efter mina måltider nu kommer att ligga högre än de hade gjort annars, eftersom utgångsläget är högre. Dessutom undrar jag hur mitt fasteblodsocker såg ut innan jag började med lågkolhydratkost. Väsentligt högre förmodligen.

Hur det gick med makens sill- och ägg-frukost? Jo, blodsocket SÄNKTES! Från 6,2 till 5,8.

Resultatet av fikamätningarna kommer om några dagar. Hav tålamod, mina vänner!

Gott och äckligt julgodis

1 kommentar

Idag har jag fortsatt med mina ansträngningar för att få till gott julgodis utan socker. Det gick både bra och dåligt kan man säga. Först gjorde jag mandelmassebollar med choklad på. Det är ett måste för mig på julen, mitt absoluta favoritjulgodis, och jag ville gärna försöka få till en variant utan vanligt socker. Jag googlade på ”mandelmassa LCHF” och fick upp ett gäng olika recept. Jag valde ut ett som såg bra ut från http://www.lchfgourmet.se . Det som alla recepten verkade ha gemensamt var att de ville att jag skulle skålla, skala och mala mandeln De som känner mig vet att jag är väldigt förtjust i genvägar så varför jag ska skålla och stå i när det finns färdigt mandelmjöl det begriper inte jag. Jag beslöt mig för att prova med mandelmjöl. Så här ser receptet ut:

Ingredienser till mandelmassa:
200 gram mandel
4 msk sukrin och 1/2 krm stevia
0,5 dl grädde

Gör så här:
Skålla och skala mandeln. Kör några minuter i matberedaren tillsammans med sötning
Tillsätt grädde och kör matberedaren igen. Tillsätt mer grädde om du tycker att det behövs.

Marsipan
Vill du göra marsipan tillsätter du en äggvita och kör matberedaren igen

Går utmärkt att frysa!!

Jag använde således ingen matberedare utan jag blandade ingredienserna i en skål och knådade med händerna,  det gick utmärkt. Jag tyckte det blev lite torrt först, men efter att ha tillsatt lite mer grädde än vad som stod i receptet så blev det en lagom konsistens att rulla bollar av. Sedan smälte jag mörk choklad (Fazer Premium Bak & Dessertchoklad 70%, Marabou har numera en liknande variant)) och rullade bollarna i. Till sist fick de ligga på bakplåtspapper på en bricka och stelna. Klart!

mandelmassa

 

Hur det smakade? Förvånansvärt likt originalet, dvs mycket bra! Inte lika sött, men det går ju att öka på sötningen om man vill det, man kan ju också smaksätta på annat vis, t.ex med konjak eller en nougatplupp i mitten eller något. Jag tänker att det är bra att det inte smakar så sött, det är bara en vanesak.

Nu till det andra godiset som tyvärr inte gick lika bra. Dvs baket gick utmärkt och de såg riktigt fina ut men…

Det jag hade bestämt mig för att göra var kokostoppar med saffranssmak, likt gårdagens tryffelrecept är detta hämtat från Expressens LCHF-bilaga och skapat av Cathrine Schuck. Så här såg receptet ut (klicka på bilden om du vill ha den större):

receptkokos

 

 

Det lät som något riktigt delikat, tyckte jag och såg läckra ut på bilden. Som sagt, själva framställningsprocessen gick lysande och topparna såg läckra ut när de kom ut ur ugnen.

 

kokostoppar

 

Med stor förväntan satte jag tänderna i en topp och kände bara … ÖRK! Det var inte gott! Det var något med smaken av saffran, kokos och vanilj tillsammans som bara var riktigt vidrigt, i alla fall enligt mina smaklökar. Och jag är inte ensam om att tycka så verkar det som. I eftermiddags pratade jag med en god vän som också hade bakat kokostoppar med saffran (samma recept kanske?). Hon berättade att hon hade slängt allihop för de smakade så illa. Det är inte första gången som Cathrine Schuck och jag har olika smak, jag har gjort en avokado- och hallonglass enligt hennes recept en gång som jag inte heller gillade alls. Nåja, så är det, alla gillar inte samma grejor och tur är väl det, då hade livet varit bra trist. Topparna får åka i slasken (om inte maken gillar dem) och receptet samma väg. I morgon satsar jag på klassikern ischoklad. Det kan väl inte bli fel ?!

Julgodis utan socker – trist?

Lämna en kommentar

På allmän begäran (nåja, det kom EN begäran) så ska jag de närmaste dagarna testa att göra julgodis med lågkolhydratprofil. Vi börjar med något enkelt – bräck och tryfflar. De är nämligen redan lågkolhydrat, i alla fall om man tycker att det är OK att äta mörk choklad av god kvalitet. Det tycker jag! Men har man problem med sötsug så är det en bra idé att försöka begränsa sig här, eller att välja annat att snaska på i jul. Choklad innehåller ju en del socker och har en söt smak, vilket kan trigga ett sug efter mer. Och mer. Och mer…

Det enklaste är att göra bräck. Man smälter mörk choklad (minst 70 % kakao) i vattenbad om man vill det eller i mikrovågsugn. Ärligt talat vet jag inte varför somliga envisas med att joxa med vattenbad, jag smälter alltid chokladen i mikrovågsugnen och det har aldrig gått fel. Det finns de som påstår att det inte funkar på all sorts choklad, i så fall har jag väl haft tur antar jag.

När chokladen har smält häller man/breder man ut den på smörgåspapper på en bricka eller plåt. Lagom tjocklek på smeten tycker jag är ca 0,5-1 cm. Sedan strör man över sånt man tycker är gott att ha i. (Man kan även blanda ner det i smeten innan man häller om man vill att det ska blandas mera). Salta nötter tycker vi är en höjdare, är man noga med att göra ett bra hälsoval så skippar man jordnötterna och tar andra salta nötter istället, gillar du speciellt jordnötter så kör på det för allt i världen, det skulle ju vara GOTT detta. Kontrasten mellan den söta chokladen och de salta nötterna är väldigt trevlig! Sedan kan man även strössla på lite torkade bär eller hackad torkad frukt om man vill det (kolla så de inte är sockrade). Min senaste idé är att det skulle vara gott att blanda ner puffad quinoa för att få lite crisp-känsla, men då är det kanske godare utan nötterna. Jag ska testa detta vid tillfälle. Quinoa är en ört som är innehåller protein, vitaminer och mineraler så den är inte så dum. (Men skippa det puffade riset, det är ingen höjdare, mycket snabb kolhydrat.) När man öst ner det man vill ha så ställer man det hela kallt för att stelna, sedan kan man skära eller bryta det i bitar. Väldigt enkelt och väldigt gott!

Obs! En bra idé när man ska hälla något geggigt i en form och det sedan ska stelna är att lägga plastfolie i botten som får hänga ut över kanterna. När grejen har stelnat lyfter du bara elegant upp den i folien istället för att hacka, banka, svettas och svära. Mycket bättre för den mentala hälsan!

Snäppet lite mer avancerat men fortfarande mycket lätt, är tryfflar. Man blandar då chokladen med grädde och smält smör (och ibland annat). Sen kan man variera sig efter smak och humör. Man kan låta dem vara naturella eller smaksätta dem på olika sätt, antingen genom att ha någon smaksättning i smeten eller genom att rulla dem i olika saker. Exempel på smaksättning i smeten är konjak, whisky, mint, pepparkakskrydda, chili, kaffe. Exempel på saker att rulla dem i är hackade nötter, kakao, lakritspulver. En viktig sak att komma ihåg om man gör tryffel är att chokladen ska ha minst 70 % kakaoinnehåll om det ska bli bra.

Idag provade jag jordnötstryfflar. Jag kunde förstås använt andra nötter än jordnötter men jag gillar jordnötter och tyckte att de hade sin plats här. Receptet kommer från Expressens LCHF-bilaga och är skapat av Cathrine Schuck. Här är receptet (klicka på bilden om du vill ha den större)

recepttryfflar

De blev väldigt goda men jag undrar om inte måtten på formen som står i receptet är fel. Om man använder en form med de måtten blir det väldigt ”höga” tryfflar. Så ser de inte ut på bilden i tidningen. Man kan naturligtvis skära mycket små rutor men då får man nästan inga jordnötter på och det är ju synd. Nästa gång ska jag ta en större form så att smeten kan flyta ut mer och tryfflarna blir tunnare. Man blir också väldigt kladdig när man äter dem. Jag funderar på om man inte borde göra bollar och rulla i de hackade nötterna, då blir det inte så kletigt när man äter (fast kanske smuligt?). En variant kan ju vara att blanda nötterna i smeten och göra bollar som man rullar i kakao.

Här är min tryfflar. Ser ni hur höga de är? (Jag delade dem på mitten en gång till efter att fotot togs för att göra dem mindre) Men verkligen goda. Yummi!

Imorgon fortsätter experimenten, i mina planer ingår mandelmassegodis utan socker, kokostoppar med saffran och ischoklad! Stay tuned!

tryfflar

Fransk chokladkaka – oh la la!

Lämna en kommentar

Trots tidigare motgångar ger jag inte upp, fast besluten som jag är att åstadkomma något smaskigt bakverk utan mjöl och socker. Och idag vågar jag nog påstå att jag lyckades, hurra! Köpte KvP/Expressens LCHF-bilaga häromdagen och där hittade jag ett recept på fransk chokladkaka som bara måste provas. Så här ser receptet ut: (Klicka på bilden så blir den större)

tårtrecept

Inga konstigheter, det var bara att köra på. Blev lite betänksam när jag var färdig med smeten, det blev ju så LITE! Bara en klutt mitt i bakformen. Jag bestämde mig för att strunta i det och hoppas på att den skulle bli bra ändå. När den kom ut ur ugnen var den som vanligt platt som en Wettex-trasa, men jag ignorerade även detta och applicerade tappert glasyren. Och så bra det blev! Urgott! Jag hittade inga färska bär så jag köpte konserverade aprikoshalvor istället, men den hade definitivt vunnit på att ha lite syrliga hallon till. Persikorna blev lite för sött, eftersom kakan är ganska söt. Nästan på gränsen tyckte jag medan maken och barnen tyckte sötman var lagom. 17-åringen tyckte kakan var godare utan glasyren, medan vi andra tyckte glasyren var pricken över i-et. Den här kakan gör vi definitivt fler gånger!

chokladkaka2

Snabblunch – hur gör man?

2 kommentarer

Idag blev det snabblunch på stan mellan två möten. Det brukar inte vara helt lätt att hitta något bra att äta i de lägena, överallt dräller det av dessa snabba kolhydrater i form av mackor och pasta. Har man tid att gå på restaurang och ta en dagens är det oftast inga problem, det är bara att be dem skippa pastan/riset/potatisen och lägga på lite extra grönsaker. Vill de inte det så låter man bara bli att äta det man inte vill ha. Om man är en liten kontorsarbetande människa som jag så blir man mätt i alla fall, dagens rätt brukar vara väl tilltagen, Det är ju lite av ”one size fits all” och även stora kroppsarbetande män ska bli mätta. Men om man vill äta lite snabbt och inte hinner sätta sig på restaurang? Eller om man ska äta själv och tycker att det känns lite skämmigt att sitta ensam på restaurang och hellre går på något enklare ställe?

Ett  ställe som jag gärna går på är Barista. Det är en kedja av caféer med fräsch mat och en schysst profil. De kör ekoreko, dvs ekologiskt och fair trade. Dessutom kan man skaffa ett stamkort utan kostnad som har två fördelar. Dels får man rabatt när man handlar på sitt kort, dels skänker Barista en liten summa pengar för varje köp man gör, som går till skollunch till afrikanska barn. Man kan ladda kortet med valfritt belopp, dock minst 200 kr, som man alltså sedan handlar för.

En annan fördel med Barista är att de har en supergod ceasarsallad som jag brukar äta. Jag beställer utan bröd och krutonger eftersom jag inte brukar äta bröd, och det jag får är då alltså kycklingfilé, fräsch sallad, tomat, lök, parmesan och en urgod dressing. Mums! Är man på humör för det kan man köpa en liten bit mörk choklad till efterrätt. Yummi!

 

ceasar

 

Om man är sugen på snabbmat, typ Mac Donalds, så finns det möjligheter att äta lågkolhydratkost även där. Näringsinnehållet kanske inte är det bästa, men ibland vill man bara ha lite sunkmat (i alla fall jag) och då får man göra det bästa av det. Kycklingvingar är ett bra alternativ. Finns dippsås till och man  kan ta en sån där liten påse morötter vid sidan av. Vill man ha hamburgare så kan man bara skippa brödet och äta innehållet. Be att få utan bröd eller använd brödet som hållare för att få lite styr på anrättningen medan du äter. Ta ost eller bacon i burgaren så mättar den bättre. För övrigt brukar de ju även ha olika sallader på såna ställen, se upp för pastasallad bara, om du inte vill äta mjölprodukter.

En sak som har dykt upp på stan nyligen är Kesofrutti. RISIfrutti är en styggelse, bara snabba kolhydrater och socker som skjuter upp ditt blodsocker i rymden och gör dig sugen igen efter en liten stund, men Kesofrutti är mycket bättre. Det är alltså Keso med nötter och bär eller frukt. Visst, de har sockrat bären och frukten lite (varför? varför?) men i jämförelse med Risifrutti är det mycket bra. Mätt blir man också, keso är ju smockat med protein. Kanske mer mellanmål än lunch men duger fint i nödfall. Lägg till lite nötter om du behöver så blir du  mättare.

Om man behöver äta snabblunch hemma finns det flera bra alternativ. Rester förstås, men det har man ju inte alltid. En favorit för mig är makrill i tomatsås på burk. Gott, enkelt, billigt och nyttigt. Kan det bli bättre? På sistone har jag kommit på att det är riktigt gott att äta ett hackat kokt ägg till. Den lunchen står jag mig på hela eftermiddagen. Full med näring och nyttiga fetter, bl.a. Omega 3. Visste du förresten att ägg är något av det mest näringsrika du kan äta? Här finns allt du behöver utom vitamin C. Det är en bra idé att alltid koka några extra ägg och ha i kylen. Toppenbra mellanmål och nödmat när tiden är knapp! Lätt att ta med sig eller sluka på tvären när det är bråttom. Världens bästa livsmedel och i smart förpackning  dessutom!

makrill

 

Sen har vi ju förstås den klassiska avokadon. God, enkel och även den full med nyttiga fetter. Jag brukar försöka att alltid ha några avokados (avokador? avokadisar? näää) hemma, alltid är det någon som är mogen. Man kan fylla den med något skojigt (.t.ex. den goda räkröran jag skrev om för ett tag sedan) eller bara äta den som den är med lite olivolja och flingsalt. Mmmm… Till lunch får man nog fylla på med något mer än bara en plain avokado för att bli nöjd, men som mellanmål funkar det utmärkt.

 

avokado

 

Dagens sista tips: Korv! Vi brukar alltid ha några goda korvar med högt köttinnehåll i kylen. Bara att värma i mikron och äta med någon god grönsak och lite senap. Nuförtiden har ju korv blivit otroligt kreddigt, så det är lätt att hitta fina korvar med fantastisk kryddning. De riktiga entusiasterna gör sin egen korv med stor förtjusning. Så långt har inte vi kommit, men en vacker dag så kanske… Korv är aldrig fel!