Jag har haft lite avbrott i bloggandet och blodsockermätningarna på grund av allmänt julfirande, men nu är jag igång igen. Det var väldigt många som var inne på bloggen och läste efter frukost-mätningarna (mer än 10 gånger så många läsare som vanligt!) vilket var jätteroligt! En del kloka och positiva kommentarer har också kommit in. Vetenskapsjournalisten Ann Fernholm som skrivit boken ”Ett sötare blod” var vänlig nog att skriva om testen på sin blogg och förklara en del av resultaten, tack för det! Läs hennes kommentarer här.

Tänkte egentligen mäta effekten av olika luncher och middagar nu, men har bestämt att det istället blir fikor/mellanmål härnäst. Detta på grund av att det passar bättre nu när vi är lediga, det blir helt enkelt mycket fikor och inte så mycket traditionella luncher och middagar. Luncherna försvinner oftast i allmän brunch på förmiddagen och middagarna har en tendens att bli julbordsrester eller hämtmat eller så är vi bortbjudna. Fikor alltså! Jag har hittills testat bulle/kex-fika, nyponsoppa, LCHF-chokladkaka och Risifrutti. Imorgon blir det Kesofrutti och sedan tänkte jag testa riskakor, mackor och kanske någon mer LCHF mellanmål, typ makrill i tomatsås, kokt ägg eller avokado. Fast jag vet ju hur det går med de sistnämnda…

En väldigt intressant sak har dykt upp. Jag har tidigare nämnt att jag har ett väldigt lågt fasteblodsocker och av detta har jag dragit slutsatsen att jag alltid haft det. Jag menar, i hela mitt liv har jag varit en sån där lågt-blodsocker-typ som blir sur och arg när jag blir hungrig och helt skakig om jag inte reagerar på de första griniga signalerna. Maken har lärt sig för länge sedan att i de lägena bör man inte säga emot mig utan istället lite diskret försöka hitta något som jag kan stoppa i munnen. Fort! Barnen har skämts ögonen ur sig när jag helt sonika gått in i köket på restauranger när maten dröjt och jag varit hungrig. Jo, det har hänt, pinsamt men sant…

Eftersom mitt låga fasteblodsocker fastslogs ett flertal gånger i början av mina tester, så har jag inte mätt dem på ett tag. Jag menar, vad är vitsen, det visar ju alltid på drygt 3 mmol/liter så varför sticka sönder mina fingrar på att få samma resultat om och om igen? Tänkte jag…  MEN, häromdagen ville maken mäta effekterna av sin sill och ägg-frukost och eftersom jag bara mätt honom en gång tidigare så tog jag även hans fasteblodsocker. Det visade sig vara  mycket högre än förra gången, nästan en fördubbling. Förra gången hade han 3.8, nu hade han 6,2. Jag funderade på varför men kunde inte komma på det. Då bestämde jag mig för att testa mitt fasteblodsocker igen och även jag hade betydligt högre, 5,1 istället för drygt 3 som jag brukar ha. Jag har sedan mätt mitt fasteblodsocker 3 gånger och det har blivit 5.1 varje gång. Den enda förklaring jag kan komma på är vår mathållning den sista veckan. Över jul råder nämligen alltid matanarki i vårt hushåll. Då lägger vi allt förnuft åt sidan och äter vad som faller oss in och som vi blir bjudna på. Det innebär t.ex. potatis, kakor, bullar, chips, godis och annat som vi inte äter så ofta annars. Efter nyår skärper vi till oss och återgår till vår lågkolhydratkost. (Funkar bra för oss men detta vill jag inte rekommendera den som vill gå ner i vikt och/eller har problem med sötsug, det är lätt att fastna i anarki-läget.)

Vi har alltså ätit mycket snabba kolhydrater senaste veckan, något som vi inte brukar göra. Att blodsockret skulle gå upp EFTER sådana måltider var väntat men att fasteblodsockret skulle höjas så drastiskt hos oss båda efter bara en veckas kolhydratätande var jag inte alls beredd på. Mycket intressant tycker jag! Man undrar ju då om värdena efter mina måltider nu kommer att ligga högre än de hade gjort annars, eftersom utgångsläget är högre. Dessutom undrar jag hur mitt fasteblodsocker såg ut innan jag började med lågkolhydratkost. Väsentligt högre förmodligen.

Hur det gick med makens sill- och ägg-frukost? Jo, blodsocket SÄNKTES! Från 6,2 till 5,8.

Resultatet av fikamätningarna kommer om några dagar. Hav tålamod, mina vänner!

Idag har jag fortsatt med mina ansträngningar för att få till gott julgodis utan socker. Det gick både bra och dåligt kan man säga. Först gjorde jag mandelmassebollar med choklad på. Det är ett måste för mig på julen, mitt absoluta favoritjulgodis, och jag ville gärna försöka få till en variant utan vanligt socker. Jag googlade på ”mandelmassa LCHF” och fick upp ett gäng olika recept. Jag valde ut ett som såg bra ut från http://www.lchfgourmet.se . Det som alla recepten verkade ha gemensamt var att de ville att jag skulle skålla, skala och mala mandeln De som känner mig vet att jag är väldigt förtjust i genvägar så varför jag ska skålla och stå i när det finns färdigt mandelmjöl det begriper inte jag. Jag beslöt mig för att prova med mandelmjöl. Så här ser receptet ut:

Ingredienser till mandelmassa:
200 gram mandel
4 msk sukrin och 1/2 krm stevia
0,5 dl grädde

Gör så här:
Skålla och skala mandeln. Kör några minuter i matberedaren tillsammans med sötning
Tillsätt grädde och kör matberedaren igen. Tillsätt mer grädde om du tycker att det behövs.

Marsipan
Vill du göra marsipan tillsätter du en äggvita och kör matberedaren igen

Går utmärkt att frysa!!

Jag använde således ingen matberedare utan jag blandade ingredienserna i en skål och knådade med händerna,  det gick utmärkt. Jag tyckte det blev lite torrt först, men efter att ha tillsatt lite mer grädde än vad som stod i receptet så blev det en lagom konsistens att rulla bollar av. Sedan smälte jag mörk choklad (Fazer Premium Bak & Dessertchoklad 70%, Marabou har numera en liknande variant)) och rullade bollarna i. Till sist fick de ligga på bakplåtspapper på en bricka och stelna. Klart!

Hur det smakade? Förvånansvärt likt originalet, dvs mycket bra! Inte lika sött, men det går ju att öka på sötningen om man vill det, man kan ju också smaksätta på annat vis, t.ex med konjak eller en nougatplupp i mitten eller något. Jag tänker att det är bra att det inte smakar så sött, det är bara en vanesak.

Nu till det andra godiset som tyvärr inte gick lika bra. Dvs baket gick utmärkt och de såg riktigt fina ut men…

Det jag hade bestämt mig för att göra var kokostoppar med saffranssmak, likt gårdagens tryffelrecept är detta hämtat från Expressens LCHF-bilaga och skapat av Cathrine Schuck. Så här såg receptet ut (klicka på bilden om du vill ha den större):

Det lät som något riktigt delikat, tyckte jag och såg läckra ut på bilden. Som sagt, själva framställningsprocessen gick lysande och topparna såg läckra ut när de kom ut ur ugnen.

Med stor förväntan satte jag tänderna i en topp och kände bara … ÖRK! Det var inte gott! Det var något med smaken av saffran, kokos och vanilj tillsammans som bara var riktigt vidrigt, i alla fall enligt mina smaklökar. Och jag är inte ensam om att tycka så verkar det som. I eftermiddags pratade jag med en god vän som också hade bakat kokostoppar med saffran (samma recept kanske?). Hon berättade att hon hade slängt allihop för de smakade så illa. Det är inte första gången som Cathrine Schuck och jag har olika smak, jag har gjort en avokado- och hallonglass enligt hennes recept en gång som jag inte heller gillade alls. Nåja, så är det, alla gillar inte samma grejor och tur är väl det, då hade livet varit bra trist. Topparna får åka i slasken (om inte maken gillar dem) och receptet samma väg. I morgon satsar jag på klassikern ischoklad. Det kan väl inte bli fel ?!

På allmän begäran (nåja, det kom EN begäran) så ska jag de närmaste dagarna testa att göra julgodis med lågkolhydratprofil. Vi börjar med något enkelt – bräck och tryfflar. De är nämligen redan lågkolhydrat, i alla fall om man tycker att det är OK att äta mörk choklad av god kvalitet. Det tycker jag! Men har man problem med sötsug så är det en bra idé att försöka begränsa sig här, eller att välja annat att snaska på i jul. Choklad innehåller ju en del socker och har en söt smak, vilket kan trigga ett sug efter mer. Och mer. Och mer…

Det enklaste är att göra bräck. Man smälter mörk choklad (minst 70 % kakao) i vattenbad om man vill det eller i mikrovågsugn. Ärligt talat vet jag inte varför somliga envisas med att joxa med vattenbad, jag smälter alltid chokladen i mikrovågsugnen och det har aldrig gått fel. Det finns de som påstår att det inte funkar på all sorts choklad, i så fall har jag väl haft tur antar jag.

När chokladen har smält häller man/breder man ut den på smörgåspapper på en bricka eller plåt. Lagom tjocklek på smeten tycker jag är ca 0,5-1 cm. Sedan strör man över sånt man tycker är gott att ha i. (Man kan även blanda ner det i smeten innan man häller om man vill att det ska blandas mera). Salta nötter tycker vi är en höjdare, är man noga med att göra ett bra hälsoval så skippar man jordnötterna och tar andra salta nötter istället, gillar du speciellt jordnötter så kör på det för allt i världen, det skulle ju vara GOTT detta. Kontrasten mellan den söta chokladen och de salta nötterna är väldigt trevlig! Sedan kan man även strössla på lite torkade bär eller hackad torkad frukt om man vill det (kolla så de inte är sockrade). Min senaste idé är att det skulle vara gott att blanda ner puffad quinoa för att få lite crisp-känsla, men då är det kanske godare utan nötterna. Jag ska testa detta vid tillfälle. Quinoa är en ört som är innehåller protein, vitaminer och mineraler så den är inte så dum. (Men skippa det puffade riset, det är ingen höjdare, mycket snabb kolhydrat.) När man öst ner det man vill ha så ställer man det hela kallt för att stelna, sedan kan man skära eller bryta det i bitar. Väldigt enkelt och väldigt gott!

Obs! En bra idé när man ska hälla något geggigt i en form och det sedan ska stelna är att lägga plastfolie i botten som får hänga ut över kanterna. När grejen har stelnat lyfter du bara elegant upp den i folien istället för att hacka, banka, svettas och svära. Mycket bättre för den mentala hälsan!

Snäppet lite mer avancerat men fortfarande mycket lätt, är tryfflar. Man blandar då chokladen med grädde och smält smör (och ibland annat). Sen kan man variera sig efter smak och humör. Man kan låta dem vara naturella eller smaksätta dem på olika sätt, antingen genom att ha någon smaksättning i smeten eller genom att rulla dem i olika saker. Exempel på smaksättning i smeten är konjak, whisky, mint, pepparkakskrydda, chili, kaffe. Exempel på saker att rulla dem i är hackade nötter, kakao, lakritspulver. En viktig sak att komma ihåg om man gör tryffel är att chokladen ska ha minst 70 % kakaoinnehåll om det ska bli bra.

Idag provade jag jordnötstryfflar. Jag kunde förstås använt andra nötter än jordnötter men jag gillar jordnötter och tyckte att de hade sin plats här. Receptet kommer från Expressens LCHF-bilaga och är skapat av Cathrine Schuck. Här är receptet (klicka på bilden om du vill ha den större)

De blev väldigt goda men jag undrar om inte måtten på formen som står i receptet är fel. Om man använder en form med de måtten blir det väldigt ”höga” tryfflar. Så ser de inte ut på bilden i tidningen. Man kan naturligtvis skära mycket små rutor men då får man nästan inga jordnötter på och det är ju synd. Nästa gång ska jag ta en större form så att smeten kan flyta ut mer och tryfflarna blir tunnare. Man blir också väldigt kladdig när man äter dem. Jag funderar på om man inte borde göra bollar och rulla i de hackade nötterna, då blir det inte så kletigt när man äter (fast kanske smuligt?). En variant kan ju vara att blanda nötterna i smeten och göra bollar som man rullar i kakao.

Här är min tryfflar. Ser ni hur höga de är? (Jag delade dem på mitten en gång till efter att fotot togs för att göra dem mindre) Men verkligen goda. Yummi!

Imorgon fortsätter experimenten, i mina planer ingår mandelmassegodis utan socker, kokostoppar med saffran och ischoklad! Stay tuned!

Trots tidigare motgångar ger jag inte upp, fast besluten som jag är att åstadkomma något smaskigt bakverk utan mjöl och socker. Och idag vågar jag nog påstå att jag lyckades, hurra! Köpte KvP/Expressens LCHF-bilaga häromdagen och där hittade jag ett recept på fransk chokladkaka som bara måste provas. Så här ser receptet ut: (Klicka på bilden så blir den större)

Inga konstigheter, det var bara att köra på. Blev lite betänksam när jag var färdig med smeten, det blev ju så LITE! Bara en klutt mitt i bakformen. Jag bestämde mig för att strunta i det och hoppas på att den skulle bli bra ändå. När den kom ut ur ugnen var den som vanligt platt som en Wettex-trasa, men jag ignorerade även detta och applicerade tappert glasyren. Och så bra det blev! Urgott! Jag hittade inga färska bär så jag köpte konserverade aprikoshalvor istället, men den hade definitivt vunnit på att ha lite syrliga hallon till. Persikorna blev lite för sött, eftersom kakan är ganska söt. Nästan på gränsen tyckte jag medan maken och barnen tyckte sötman var lagom. 17-åringen tyckte kakan var godare utan glasyren, medan vi andra tyckte glasyren var pricken över i-et. Den här kakan gör vi definitivt fler gånger!

Idag blev det snabblunch på stan mellan två möten. Det brukar inte vara helt lätt att hitta något bra att äta i de lägena, överallt dräller det av dessa snabba kolhydrater i form av mackor och pasta. Har man tid att gå på restaurang och ta en dagens är det oftast inga problem, det är bara att be dem skippa pastan/riset/potatisen och lägga på lite extra grönsaker. Vill de inte det så låter man bara bli att äta det man inte vill ha. Om man är en liten kontorsarbetande människa som jag så blir man mätt i alla fall, dagens rätt brukar vara väl tilltagen, Det är ju lite av ”one size fits all” och även stora kroppsarbetande män ska bli mätta. Men om man vill äta lite snabbt och inte hinner sätta sig på restaurang? Eller om man ska äta själv och tycker att det känns lite skämmigt att sitta ensam på restaurang och hellre går på något enklare ställe?

Ett  ställe som jag gärna går på är Barista. Det är en kedja av caféer med fräsch mat och en schysst profil. De kör ekoreko, dvs ekologiskt och fair trade. Dessutom kan man skaffa ett stamkort utan kostnad som har två fördelar. Dels får man rabatt när man handlar på sitt kort, dels skänker Barista en liten summa pengar för varje köp man gör, som går till skollunch till afrikanska barn. Man kan ladda kortet med valfritt belopp, dock minst 200 kr, som man alltså sedan handlar för.

En annan fördel med Barista är att de har en supergod ceasarsallad som jag brukar äta. Jag beställer utan bröd och krutonger eftersom jag inte brukar äta bröd, och det jag får är då alltså kycklingfilé, fräsch sallad, tomat, lök, parmesan och en urgod dressing. Mums! Är man på humör för det kan man köpa en liten bit mörk choklad till efterrätt. Yummi!

Om man är sugen på snabbmat, typ Mac Donalds, så finns det möjligheter att äta lågkolhydratkost även där. Näringsinnehållet kanske inte är det bästa, men ibland vill man bara ha lite sunkmat (i alla fall jag) och då får man göra det bästa av det. Kycklingvingar är ett bra alternativ. Finns dippsås till och man  kan ta en sån där liten påse morötter vid sidan av. Vill man ha hamburgare så kan man bara skippa brödet och äta innehållet. Be att få utan bröd eller använd brödet som hållare för att få lite styr på anrättningen medan du äter. Ta ost eller bacon i burgaren så mättar den bättre. För övrigt brukar de ju även ha olika sallader på såna ställen, se upp för pastasallad bara, om du inte vill äta mjölprodukter.

En sak som har dykt upp på stan nyligen är Kesofrutti. RISIfrutti är en styggelse, bara snabba kolhydrater och socker som skjuter upp ditt blodsocker i rymden och gör dig sugen igen efter en liten stund, men Kesofrutti är mycket bättre. Det är alltså Keso med nötter och bär eller frukt. Visst, de har sockrat bären och frukten lite (varför? varför?) men i jämförelse med Risifrutti är det mycket bra. Mätt blir man också, keso är ju smockat med protein. Kanske mer mellanmål än lunch men duger fint i nödfall. Lägg till lite nötter om du behöver så blir du  mättare.

Om man behöver äta snabblunch hemma finns det flera bra alternativ. Rester förstås, men det har man ju inte alltid. En favorit för mig är makrill i tomatsås på burk. Gott, enkelt, billigt och nyttigt. Kan det bli bättre? På sistone har jag kommit på att det är riktigt gott att äta ett hackat kokt ägg till. Den lunchen står jag mig på hela eftermiddagen. Full med näring och nyttiga fetter, bl.a. Omega 3. Visste du förresten att ägg är något av det mest näringsrika du kan äta? Här finns allt du behöver utom vitamin C. Det är en bra idé att alltid koka några extra ägg och ha i kylen. Toppenbra mellanmål och nödmat när tiden är knapp! Lätt att ta med sig eller sluka på tvären när det är bråttom. Världens bästa livsmedel och i smart förpackning  dessutom!

Sen har vi ju förstås den klassiska avokadon. God, enkel och även den full med nyttiga fetter. Jag brukar försöka att alltid ha några avokados (avokador? avokadisar? näää) hemma, alltid är det någon som är mogen. Man kan fylla den med något skojigt (.t.ex. den goda räkröran jag skrev om för ett tag sedan) eller bara äta den som den är med lite olivolja och flingsalt. Mmmm… Till lunch får man nog fylla på med något mer än bara en plain avokado för att bli nöjd, men som mellanmål funkar det utmärkt.

Dagens sista tips: Korv! Vi brukar alltid ha några goda korvar med högt köttinnehåll i kylen. Bara att värma i mikron och äta med någon god grönsak och lite senap. Nuförtiden har ju korv blivit otroligt kreddigt, så det är lätt att hitta fina korvar med fantastisk kryddning. De riktiga entusiasterna gör sin egen korv med stor förtjusning. Så långt har inte vi kommit, men en vacker dag så kanske… Korv är aldrig fel!

Snön faller och vi med den… Så här års när det börjar bli kallt och ruggigt vill man gärna mysa i soffan. Och de flesta av oss förknippar mys med något att stoppa i munnen. Om man går på lågkolhydratkost är man oftast inte så sötsugen längre, men ibland känns det som läge för något att knapra på. När jag hamnar i det läget brukar jag först försöka känna efter hur det känns i magen, dvs om den är hungrig eller nöjd. Oftast är den nöjd, mitt sug brukar sätta in på kvällen, bara några timmar efter att jag ätit middag. Magen har alltså fått vad den ska och för det mesta räcker det med att jag konstaterar det för att jag ska komma på andra tankar. Och sug kan ibland bero på andra saker än man tror. Ibland är jag bara törstig, då hjälper ett glas vatten. Eller så är jag trött och då går jag och lägger mig.

Men om man nu har bestämt sig för att snacks vore på sin plats och tänker njuta av dem med gott samvete? Ja då finns det faktiskt goda snacks som inte skjuter upp ditt blodsocker i en omloppsbana runt solen. Nötter är ju en klassiker. De är inte bara goda utan innehåller nyttiga fetter och mineraler som gör nytta i hela kroppen. 1 dl blandade nötter per dag är toppen för kroppen! T.ex. valnötter, pekan, para, cashew, pistage m.fl. Man kan köpa dem naturella och äta dem som de är men det tycker jag är urtråkigt, jag vill ha salt på. Då kan man antingen köpa färdigsaltade eller köra dem i stekpannan en stund med olja, smör eller kokosfett och någon god krydda och lite salt. Det varnas ju mycket för salt i samband med högt blodtryck, men man hör även röster nuförtiden som säger att det är bara trams så länge man äter måttliga mängder. Jag väljer att tro på de sistnämnda 🙂 Och något högt blodtryck har jag ju inte.

Andra goda och nyttiga snacks är ju oliver, goda ostar och lite rökt korv. Är man lite piggare kan man göra egna ”chips” i ugnen av riven parmesanost. Man bara lägger rivet i små högar och låter det smälta och få lite färg. Urgott! Samma sak kan man göra med en fin  lufttorkad skinka. Det blir fantastiskt knaprigt och gott!

Vill man inte göra egna ostchips finns det en färdig variant som jag tycker är god. Bara ost, inget annat. Jag hittade den på ICA Malmborgs och den ser ut så här:

En ny favorit i Ekne-hemmet är små saftiga men ändå knapriga fläskbitar som vi hittat i en köttaffär vid Möllevångstorget här i Malmö. Vi vet inte riktigt vad de har gjort med dem, (kanske friterat dem i olja? Vi måste fråga!) men de är fantastiskt goda. De säljer också en god kryddig dippa som man kan doppa dem i. Maken kom hem med en laddning häromdagen och det blev nästan slagsmål. Man kan äta dem som mellanmål också. Så här ser de ut:

Ibland vill man kanske ha något mera godisaktigt och då finns det varianter som är bättre än andra. Bär som är doppade i mörk choklad t.ex. Det kan man förstås göra själv men är man lite lat som jag så uppskattar man när andra gjort saker åt en. Kolla bara innehållsförteckningen, vissa varianter kan det finnas VÄLDIGT mycket socker i och det kan kännas onödigt. Här är en fin variant från the raw chocolate co, här är det mullbär, finns också med russin:

Och så sista tipset för idag: Häromdagen hittade jag en variant på lite sötsyrligt godis som jag tyckte var riktigt god. Den fanns, liksom mullbärsgodiset ovan, på Mästerlivs i Malmö. Det heter Drottningrolls, kommer från Ekomoa och innehåller bara  hallon, blåbär, dadlar, psylliumfröskal och lakritsessens. Inget annat! Det fanns också en variant med banan och kokos. Det går alltså att göra gott godis utan socker och en massa tillsatser!

Ni minns kanske att jag gjorde en chokladkaka på mix från Blending Bliss förra helgen. Den blev fluffig och fin, men smaken var lite beige tyckte vi. Nå, idag tog jag fram resterna ur frysen och serverade tillsammans med vispgrädde och konserverade mandarinklyftor. Å NU var det riktigt gott! Sönerna var fortfarande inte riktigt med i fancluben men maken och jag blev förtjusta. Yummi! Är man känslig för socker är det en bra idé att välja bort mandarinerna (som legat i sockerlag) och t.ex. ta bär istället.