Mätningarna fortsätter – intressanta fynd!

6 kommentarer

Jag har haft lite avbrott i bloggandet och blodsockermätningarna på grund av allmänt julfirande, men nu är jag igång igen. Det var väldigt många som var inne på bloggen och läste efter frukost-mätningarna (mer än 10 gånger så många läsare som vanligt!) vilket var jätteroligt! En del kloka och positiva kommentarer har också kommit in. Vetenskapsjournalisten Ann Fernholm som skrivit boken ”Ett sötare blod” var vänlig nog att skriva om testen på sin blogg och förklara en del av resultaten, tack för det! Läs hennes kommentarer här.

Tänkte egentligen mäta effekten av olika luncher och middagar nu, men har bestämt att det istället blir fikor/mellanmål härnäst. Detta på grund av att det passar bättre nu när vi är lediga, det blir helt enkelt mycket fikor och inte så mycket traditionella luncher och middagar. Luncherna försvinner oftast i allmän brunch på förmiddagen och middagarna har en tendens att bli julbordsrester eller hämtmat eller så är vi bortbjudna. Fikor alltså! Jag har hittills testat bulle/kex-fika, nyponsoppa, LCHF-chokladkaka och Risifrutti. Imorgon blir det Kesofrutti och sedan tänkte jag testa riskakor, mackor och kanske någon mer LCHF mellanmål, typ makrill i tomatsås, kokt ägg eller avokado. Fast jag vet ju hur det går med de sistnämnda…

En väldigt intressant sak har dykt upp. Jag har tidigare nämnt att jag har ett väldigt lågt fasteblodsocker och av detta har jag dragit slutsatsen att jag alltid haft det. Jag menar, i hela mitt liv har jag varit en sån där lågt-blodsocker-typ som blir sur och arg när jag blir hungrig och helt skakig om jag inte reagerar på de första griniga signalerna. Maken har lärt sig för länge sedan att i de lägena bör man inte säga emot mig utan istället lite diskret försöka hitta något som jag kan stoppa i munnen. Fort! Barnen har skämts ögonen ur sig när jag helt sonika gått in i köket på restauranger när maten dröjt och jag varit hungrig. Jo, det har hänt, pinsamt men sant…

Eftersom mitt låga fasteblodsocker fastslogs ett flertal gånger i början av mina tester, så har jag inte mätt dem på ett tag. Jag menar, vad är vitsen, det visar ju alltid på drygt 3 mmol/liter så varför sticka sönder mina fingrar på att få samma resultat om och om igen? Tänkte jag…  MEN, häromdagen ville maken mäta effekterna av sin sill och ägg-frukost och eftersom jag bara mätt honom en gång tidigare så tog jag även hans fasteblodsocker. Det visade sig vara  mycket högre än förra gången, nästan en fördubbling. Förra gången hade han 3.8, nu hade han 6,2. Jag funderade på varför men kunde inte komma på det. Då bestämde jag mig för att testa mitt fasteblodsocker igen och även jag hade betydligt högre, 5,1 istället för drygt 3 som jag brukar ha. Jag har sedan mätt mitt fasteblodsocker 3 gånger och det har blivit 5.1 varje gång. Den enda förklaring jag kan komma på är vår mathållning den sista veckan. Över jul råder nämligen alltid matanarki i vårt hushåll. Då lägger vi allt förnuft åt sidan och äter vad som faller oss in och som vi blir bjudna på. Det innebär t.ex. potatis, kakor, bullar, chips, godis och annat som vi inte äter så ofta annars. Efter nyår skärper vi till oss och återgår till vår lågkolhydratkost. (Funkar bra för oss men detta vill jag inte rekommendera den som vill gå ner i vikt och/eller har problem med sötsug, det är lätt att fastna i anarki-läget.)

Vi har alltså ätit mycket snabba kolhydrater senaste veckan, något som vi inte brukar göra. Att blodsockret skulle gå upp EFTER sådana måltider var väntat men att fasteblodsockret skulle höjas så drastiskt hos oss båda efter bara en veckas kolhydratätande var jag inte alls beredd på. Mycket intressant tycker jag! Man undrar ju då om värdena efter mina måltider nu kommer att ligga högre än de hade gjort annars, eftersom utgångsläget är högre. Dessutom undrar jag hur mitt fasteblodsocker såg ut innan jag började med lågkolhydratkost. Väsentligt högre förmodligen.

Hur det gick med makens sill- och ägg-frukost? Jo, blodsocket SÄNKTES! Från 6,2 till 5,8.

Resultatet av fikamätningarna kommer om några dagar. Hav tålamod, mina vänner!

Annonser

Blodsockertest – frukostar

12 kommentarer

Som jag tidigare skrivit så har jag den senaste tiden ägnat mig åt att testa olika måltider för att se hur de påverkar blodsockret. Jag är naturligtvis medveten om hur ovetenskapligt ett sånt här litet och ostrukturerat försök är, men jag tyckte att det skulle vara roligt och intressant och dessutom kan det i alla fall ge någon fingervisning om hur olika livsmedel påverkar oss. Påverkan på blodsockret är förstås långt ifrån den enda faktorn som visar huruvida vi borde äta ett livsmedel eller ej, men det är en ganska viktigt faktor som har försummats under många år. Den som vill lära sig mer om hur ett förhöjt blodsocker påverkar oss uppmanas att läsa boken ”Ett sötare blod” av vetenskapsjournalisten Ann Fernholm eller läsa på http://www.ettsotareblod.se . Påverkan på blodsockret säger inte heller hur mycket insulin som behövs för att sänka blodsockret till normala nivåer, vilket också hade varit ett intressant mått, men det har jag ingen möjlighet att testa.

Mitt experiment börjar med frukostar. Jag började med att testa mitt fasteblodsocket under flera morgnar  och kunde konstera att jag har ett mycket lågt sådant, det ligger mellan 3 och 3,5 mmol/liter. En gång var det t.o.m. nere på 2,6. Det normala är att man har mellan 4,0 och 6,0 mmol/liter. Då uppstod genast frågan om jag rent generellt kan tänkas ligga lägre än normalt även EFTER en måltid. Det har ju stor betydelse för hur mina resultat ska tolkas. Jag rådfrågade Lars-Erik Litsfeldt, själv diabetiker och lågkolhydratare (www.litsfeldt.se ) som skrivit flera böcker om diabetes och LCHF. Hans uppfattning var att jag kommer att ligga lägre än normalt även efter att jag ätit. Mina resultat ska alltså i så fall  uppjusteras en smula om man vill jämföra med andra, minst 1 mmol/liter.

Jag har testat sju olika frukostar som syns här nedan. Efter att ha testat lite olika tidsintervall så har jag kommit fram till att det optimala är att mäta efter 30 minuter.För att inte sticka sönder mina fingertoppar helt så har jag inte tagit fasteblodsocker varje gång. Jag utgår helt enkelt från att det fasteblodsocker jag fått tidigare är det som gäller, det ligger alltså mellan 3,0 och 3,5.

Frukostarna presenteras i ordning. De som påverkade blodsockret minst kommer först och sedan i stigande skala. Frukost 2 och 3 ser väldigt små ut, men majonnäsen och kokosoljan och grädden gör att de blir mäktiga, jag blev alltså lika mätt på dem som på de andra.

Frukost 1: Ägg bacon, gurka, paprika. Vatten att dricka. Blodsocker efter 30 minuter: 3,4 mmol/l

äggbacon

Frukost 2: Min vanliga frukost: 1 kokt ägg med majonnäs, en stor klick Philadelphiaost. Vatten att dricka. Blodsocker efter 30 minuter: 3,6 mmol/l

vanlfrukost

Frukost 3: Smoothie på A-fil, grädde, bär och kokosolja och 1 kokt ägg. Blodsocker efter 30 minuter: 3,7 mmol/l

smoothieägg

Frukost 4. A-fil med havrefras, rågknäcke med smör, ost och gurka, apelsinjuice. Blodsocker efter 30 minuter: 5,8 mmol/l

havrefras

Frukost 5: Jordgubbsfil med frosties-flingor. Blodsocker efter 30 minuter: 6,1 mmol/l

jfil

Frukost 6: 1/2 ciabatta med smör och Philadelphiaost, kokt ägg med kaviar, apelsinjuice. Blodsocker efter 30 minuter: 6,8 mmol/l

Oops, glömde att ta bild här, jag var väl för hungrig. Sorry, folks!

Frukost 7:  Havregrynsgröt med mjölk och äppelmos. blodsocker efter 30 minuter: 7,2 mmol/l

gröt

Det som förvånade mig mest i försöket var att havregrynsgröten hamnade så högt, till och med högre än jordgubbsfil och frosties-flingor. Visst vet jag att havregryn är en kolhydrat med mycket stärkelse, men att det skulle bli så illa hade jag inte förstått. Kanske en tankeställare för de som tycket att det är så bra med gröt…  Det var ju förstås äpplemos på gröten som kan ha gjort sitt till, men jag kan inte tänka mig att folk äter gröt utan något på, så därför tyckte jag att det var ganska ointressant att testa gröten naturell. (För att inte tala om hur äckligt det hade varit!).  Jag hade dessutom trott att jordgubbsfilen och flingorna, som ju båda är sockrade (örk, det var som att äta sega gubbar till frukost) skulle ge ett mycket högre utslag än vad de gjorde. Men den hamnade ju ganska högt ändå. Tyvärr tror jag att en sådan frukost inte är helt ovanlig bland västerländska barn.

Två av frukostarna testades med apelsinjuice, vilket förstås har ökat blodsockerstegringen, men återigen, apelsinjuice är en väldigt vanlig dryck på svenska frukostbord, särskilt till den här sortens frukostar, så det var intressant att ha den med. För rättvisans skulle skulle jag kanske haft den med i alla frukostar eller serverat alla frukostar utan. Jag har bestämt mig för att testa några av de frukostar som kom lägst med apelsinjuice också, jag återkommer med resultaten.

Men vad är egentligen ett högt blodsocker? När ska man bli orolig? Ja, det verkar vara lite olika bud om den saken. Lågkolhydratare pratar om att man aldrig borde vara över 6 mm, andra säger aldrig över 7,5 eller 8,5. Om lågkolhydratarna har rätt så borde jag alltså inte äta frukost 5, 6 och 7 någonsin. Ska man dessutom räkna in mitt låga fasteblodsocker så borde jag aldrig komma över 5 (eller lägre) vilket innebär att bara frukost 1,2 och 3 kan komma ifråga för min del. Eftersom jag äter lågkolhydratkost så är det ingen fara, jag passerar sällan 4, 0 och är alltså på den säkra sidan, i alla fall för det mesta. Det skulle vara intressant att få veta vad som händer i kroppen om man hamnar högt bara enstaka gånger, jag äter ju till exempel ibland saker som höjer mitt blodsocker på lördagarna, som är min ”äta vad jag vill dag”. Inte så att jag direkt frossar, men det blir ofta ciabatta eller surdegsbulle till frukost till exempel. Och ibland bullfika på eftermiddagen. Jag hoppas att min kropp kan förlåta mig… 🙂

Nu fortsätter jag med mina test. Det ska testas luncher och middagar, fikor och godis. Kom gärna med synpunkter eller idéer om vad och hur jag borde testa!

Gott och äckligt julgodis

Lämna en kommentar

Idag har jag fortsatt med mina ansträngningar för att få till gott julgodis utan socker. Det gick både bra och dåligt kan man säga. Först gjorde jag mandelmassebollar med choklad på. Det är ett måste för mig på julen, mitt absoluta favoritjulgodis, och jag ville gärna försöka få till en variant utan vanligt socker. Jag googlade på ”mandelmassa LCHF” och fick upp ett gäng olika recept. Jag valde ut ett som såg bra ut från http://www.lchfgourmet.se . Det som alla recepten verkade ha gemensamt var att de ville att jag skulle skålla, skala och mala mandeln De som känner mig vet att jag är väldigt förtjust i genvägar så varför jag ska skålla och stå i när det finns färdigt mandelmjöl det begriper inte jag. Jag beslöt mig för att prova med mandelmjöl. Så här ser receptet ut:

Ingredienser till mandelmassa:
200 gram mandel
4 msk sukrin och 1/2 krm stevia
0,5 dl grädde

Gör så här:
Skålla och skala mandeln. Kör några minuter i matberedaren tillsammans med sötning
Tillsätt grädde och kör matberedaren igen. Tillsätt mer grädde om du tycker att det behövs.

Marsipan
Vill du göra marsipan tillsätter du en äggvita och kör matberedaren igen

Går utmärkt att frysa!!

Jag använde således ingen matberedare utan jag blandade ingredienserna i en skål och knådade med händerna,  det gick utmärkt. Jag tyckte det blev lite torrt först, men efter att ha tillsatt lite mer grädde än vad som stod i receptet så blev det en lagom konsistens att rulla bollar av. Sedan smälte jag mörk choklad (Fazer Premium Bak & Dessertchoklad 70%, Marabou har numera en liknande variant)) och rullade bollarna i. Till sist fick de ligga på bakplåtspapper på en bricka och stelna. Klart!

mandelmassa

 

Hur det smakade? Förvånansvärt likt originalet, dvs mycket bra! Inte lika sött, men det går ju att öka på sötningen om man vill det, man kan ju också smaksätta på annat vis, t.ex med konjak eller en nougatplupp i mitten eller något. Jag tänker att det är bra att det inte smakar så sött, det är bara en vanesak.

Nu till det andra godiset som tyvärr inte gick lika bra. Dvs baket gick utmärkt och de såg riktigt fina ut men…

Det jag hade bestämt mig för att göra var kokostoppar med saffranssmak, likt gårdagens tryffelrecept är detta hämtat från Expressens LCHF-bilaga och skapat av Cathrine Schuck. Så här såg receptet ut (klicka på bilden om du vill ha den större):

receptkokos

 

 

Det lät som något riktigt delikat, tyckte jag och såg läckra ut på bilden. Som sagt, själva framställningsprocessen gick lysande och topparna såg läckra ut när de kom ut ur ugnen.

 

kokostoppar

 

Med stor förväntan satte jag tänderna i en topp och kände bara … ÖRK! Det var inte gott! Det var något med smaken av saffran, kokos och vanilj tillsammans som bara var riktigt vidrigt, i alla fall enligt mina smaklökar. Och jag är inte ensam om att tycka så verkar det som. I eftermiddags pratade jag med en god vän som också hade bakat kokostoppar med saffran (samma recept kanske?). Hon berättade att hon hade slängt allihop för de smakade så illa. Det är inte första gången som Cathrine Schuck och jag har olika smak, jag har gjort en avokado- och hallonglass enligt hennes recept en gång som jag inte heller gillade alls. Nåja, så är det, alla gillar inte samma grejor och tur är väl det, då hade livet varit bra trist. Topparna får åka i slasken (om inte maken gillar dem) och receptet samma väg. I morgon satsar jag på klassikern ischoklad. Det kan väl inte bli fel ?!

Julgodis utan socker – trist?

Lämna en kommentar

På allmän begäran (nåja, det kom EN begäran) så ska jag de närmaste dagarna testa att göra julgodis med lågkolhydratprofil. Vi börjar med något enkelt – bräck och tryfflar. De är nämligen redan lågkolhydrat, i alla fall om man tycker att det är OK att äta mörk choklad av god kvalitet. Det tycker jag! Men har man problem med sötsug så är det en bra idé att försöka begränsa sig här, eller att välja annat att snaska på i jul. Choklad innehåller ju en del socker och har en söt smak, vilket kan trigga ett sug efter mer. Och mer. Och mer…

Det enklaste är att göra bräck. Man smälter mörk choklad (minst 70 % kakao) i vattenbad om man vill det eller i mikrovågsugn. Ärligt talat vet jag inte varför somliga envisas med att joxa med vattenbad, jag smälter alltid chokladen i mikrovågsugnen och det har aldrig gått fel. Det finns de som påstår att det inte funkar på all sorts choklad, i så fall har jag väl haft tur antar jag.

När chokladen har smält häller man/breder man ut den på smörgåspapper på en bricka eller plåt. Lagom tjocklek på smeten tycker jag är ca 0,5-1 cm. Sedan strör man över sånt man tycker är gott att ha i. (Man kan även blanda ner det i smeten innan man häller om man vill att det ska blandas mera). Salta nötter tycker vi är en höjdare, är man noga med att göra ett bra hälsoval så skippar man jordnötterna och tar andra salta nötter istället, gillar du speciellt jordnötter så kör på det för allt i världen, det skulle ju vara GOTT detta. Kontrasten mellan den söta chokladen och de salta nötterna är väldigt trevlig! Sedan kan man även strössla på lite torkade bär eller hackad torkad frukt om man vill det (kolla så de inte är sockrade). Min senaste idé är att det skulle vara gott att blanda ner puffad quinoa för att få lite crisp-känsla, men då är det kanske godare utan nötterna. Jag ska testa detta vid tillfälle. Quinoa är en ört som är innehåller protein, vitaminer och mineraler så den är inte så dum. (Men skippa det puffade riset, det är ingen höjdare, mycket snabb kolhydrat.) När man öst ner det man vill ha så ställer man det hela kallt för att stelna, sedan kan man skära eller bryta det i bitar. Väldigt enkelt och väldigt gott!

Obs! En bra idé när man ska hälla något geggigt i en form och det sedan ska stelna är att lägga plastfolie i botten som får hänga ut över kanterna. När grejen har stelnat lyfter du bara elegant upp den i folien istället för att hacka, banka, svettas och svära. Mycket bättre för den mentala hälsan!

Snäppet lite mer avancerat men fortfarande mycket lätt, är tryfflar. Man blandar då chokladen med grädde och smält smör (och ibland annat). Sen kan man variera sig efter smak och humör. Man kan låta dem vara naturella eller smaksätta dem på olika sätt, antingen genom att ha någon smaksättning i smeten eller genom att rulla dem i olika saker. Exempel på smaksättning i smeten är konjak, whisky, mint, pepparkakskrydda, chili, kaffe. Exempel på saker att rulla dem i är hackade nötter, kakao, lakritspulver. En viktig sak att komma ihåg om man gör tryffel är att chokladen ska ha minst 70 % kakaoinnehåll om det ska bli bra.

Idag provade jag jordnötstryfflar. Jag kunde förstås använt andra nötter än jordnötter men jag gillar jordnötter och tyckte att de hade sin plats här. Receptet kommer från Expressens LCHF-bilaga och är skapat av Cathrine Schuck. Här är receptet (klicka på bilden om du vill ha den större)

recepttryfflar

De blev väldigt goda men jag undrar om inte måtten på formen som står i receptet är fel. Om man använder en form med de måtten blir det väldigt ”höga” tryfflar. Så ser de inte ut på bilden i tidningen. Man kan naturligtvis skära mycket små rutor men då får man nästan inga jordnötter på och det är ju synd. Nästa gång ska jag ta en större form så att smeten kan flyta ut mer och tryfflarna blir tunnare. Man blir också väldigt kladdig när man äter dem. Jag funderar på om man inte borde göra bollar och rulla i de hackade nötterna, då blir det inte så kletigt när man äter (fast kanske smuligt?). En variant kan ju vara att blanda nötterna i smeten och göra bollar som man rullar i kakao.

Här är min tryfflar. Ser ni hur höga de är? (Jag delade dem på mitten en gång till efter att fotot togs för att göra dem mindre) Men verkligen goda. Yummi!

Imorgon fortsätter experimenten, i mina planer ingår mandelmassegodis utan socker, kokostoppar med saffran och ischoklad! Stay tuned!

tryfflar

Socker i blodet?

2 kommentarer

Jag har funderat en hel del på det här med socker i blodet och vilken skada det gör att ha högt blodsocker. Särskilt efter att ha läst boken ”Ett sötare blod” av vetenskapsjournalisten Ann Fernholm, en av de bästa faktaböcker jag läst. Visst har jag förstått att det inte är någon bra idé att äta mycket socker och snabba kolhydrater, men här blir man brutalt påmind om vilken skada kroppen lider, särskilt om man går med konstant höga nivåer som många av oss gör. Ett högt blodsocker måste kroppen sänka och då utsöndras insulin från bukspottkörteln för att ta itu med saken. Insulinet ”packar undan” sockret i cellerna och i levern så att sockerhalten i blodet sjunker. När det är fullt i muskelcellerna så öppnas fettcellerna och där lagras sockret som fett. Detta gäller inte bara om vi äter socker utan samma sak händer om vi äter  kolhydrater i form av stärkelse från mjöl, ris och potatis. Högt blodsocker och höga insulinnivåer kan kopplas till en rad sjukdomar, stresstillstånd och skador i kroppen, t.ex diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, olika värk och smärttillstånd, Alzheimers, ADHD, depressioner med mera.

Efter att ha läst boken kände jag att det skulle vara intressant att mäta mitt eget blodsocker efter att ha ätit olika sorters mat, bara som ett litet och högst ovetenskapligt experiment. Jag hade graviditetsdiabetes när jag väntade mina barn och fick då sticka mig själv i fingrarna regelbundet så det är inget märkvärdigt för mig. Sagt och gjort, på nätet hittade jag en blodsockermätare som heter 2in1 och som sätts på I-phonen. Jag köpte alltså en sådan + mätstickor och lansetter (själva stickverktyget). Svindyrt, särskilt mätstickorna som man sticker in i mätaren. Tillsammans betalade jag nästan 900 kronor och stickorna var klart dyrast, nästan 500 kronor för 50 stickor. Smart av tillverkaren förstås, man tycker att mätaren är billig och så får man betala en halv förmögenhet för stickorna som man ju dessutom måste fylla på hela tiden… Fördelen med den här är att alla värden lagras i telefonen, man kan göra egna anteckningar till varje mätning (jag skriver upp vad jag ätit) och man kan också få statistik på hur blodsockret ser ut i genomsnitt under längre tid.

blodsocker

Jag bestämde mig för att börja med att testa olika frukostar. Hittills har jag testat en ett par lågkolhydratfrukostar, en GI-frukost och några snabbkolhydratare. Ska testa en eller två till och sedan lägger jag ut det på bloggen så kan ni se hur det blev. Efter frukostarna så ska jag testa några luncher/middagar och sedan blir det fikor och snacks. Otroligt roligt och intressant tycker en nörd som jag, problemet är att fingertopparna börjar likna nåldynor…

En del frågor kring avgränsningar och metoder dyker förstås upp. Jag är väl medveten om att detta inte är något särskilt vetenskapligt test men jag vill ju förstås ändå att det ska bli så bra som möjligt. Hur mycket ska jag äta, efter hur lång tid ska jag mäta? Ska jag satsa på hela måltider eller bara enskilda matvaror? Jag menar, häromdagen åt jag ciabatta mked pålägg till frukost och drack juice till. Omöjligt att veta hur mycket av blodsockerstegringen som juicen stod för och hur mycket som berodde på ciabattan, som ju är full med vetemjöl. För att få veta det måste jag separera dem. En annan fråga som dyker upp är om fett bromsar insulinpåslaget. Dvs om jag äter en vetemjölsmacka utan pålägg, blir det samma påslag då som om jag lägger på ett tjock lager smör och ost? Detta måste ju testas!

Sen är det ju förstås också så att min blodsockerstegring är bara min. En annan person kan få ett helt annat svar på samma måltid. Men jag tror ändå att mina små experiment kan säga något om skillnaden mellan olika livsmedel. En intressant fråga är om stegringen i sig har betydelse eller om det är det absoluta värdet som är intressant. Jag har ett mycket lågt fasteblodsocker, det ligger ofta på mellan 3 och 3,5, ibland tom under 3. De flesta människor ligger över 4. Innebär det att ett värde på 5 är lika högt för mig som värdet 6 för en person som har ett fasteblodsocker på 4-4,5? Det där måste jag försöka reda ut med någon som kan detta bättre än jag. To be continued…

Fransk chokladkaka – oh la la!

Lämna en kommentar

Trots tidigare motgångar ger jag inte upp, fast besluten som jag är att åstadkomma något smaskigt bakverk utan mjöl och socker. Och idag vågar jag nog påstå att jag lyckades, hurra! Köpte KvP/Expressens LCHF-bilaga häromdagen och där hittade jag ett recept på fransk chokladkaka som bara måste provas. Så här ser receptet ut: (Klicka på bilden så blir den större)

tårtrecept

Inga konstigheter, det var bara att köra på. Blev lite betänksam när jag var färdig med smeten, det blev ju så LITE! Bara en klutt mitt i bakformen. Jag bestämde mig för att strunta i det och hoppas på att den skulle bli bra ändå. När den kom ut ur ugnen var den som vanligt platt som en Wettex-trasa, men jag ignorerade även detta och applicerade tappert glasyren. Och så bra det blev! Urgott! Jag hittade inga färska bär så jag köpte konserverade aprikoshalvor istället, men den hade definitivt vunnit på att ha lite syrliga hallon till. Persikorna blev lite för sött, eftersom kakan är ganska söt. Nästan på gränsen tyckte jag medan maken och barnen tyckte sötman var lagom. 17-åringen tyckte kakan var godare utan glasyren, medan vi andra tyckte glasyren var pricken över i-et. Den här kakan gör vi definitivt fler gånger!

chokladkaka2

Snabblunch – hur gör man?

2 kommentarer

Idag blev det snabblunch på stan mellan två möten. Det brukar inte vara helt lätt att hitta något bra att äta i de lägena, överallt dräller det av dessa snabba kolhydrater i form av mackor och pasta. Har man tid att gå på restaurang och ta en dagens är det oftast inga problem, det är bara att be dem skippa pastan/riset/potatisen och lägga på lite extra grönsaker. Vill de inte det så låter man bara bli att äta det man inte vill ha. Om man är en liten kontorsarbetande människa som jag så blir man mätt i alla fall, dagens rätt brukar vara väl tilltagen, Det är ju lite av ”one size fits all” och även stora kroppsarbetande män ska bli mätta. Men om man vill äta lite snabbt och inte hinner sätta sig på restaurang? Eller om man ska äta själv och tycker att det känns lite skämmigt att sitta ensam på restaurang och hellre går på något enklare ställe?

Ett  ställe som jag gärna går på är Barista. Det är en kedja av caféer med fräsch mat och en schysst profil. De kör ekoreko, dvs ekologiskt och fair trade. Dessutom kan man skaffa ett stamkort utan kostnad som har två fördelar. Dels får man rabatt när man handlar på sitt kort, dels skänker Barista en liten summa pengar för varje köp man gör, som går till skollunch till afrikanska barn. Man kan ladda kortet med valfritt belopp, dock minst 200 kr, som man alltså sedan handlar för.

En annan fördel med Barista är att de har en supergod ceasarsallad som jag brukar äta. Jag beställer utan bröd och krutonger eftersom jag inte brukar äta bröd, och det jag får är då alltså kycklingfilé, fräsch sallad, tomat, lök, parmesan och en urgod dressing. Mums! Är man på humör för det kan man köpa en liten bit mörk choklad till efterrätt. Yummi!

 

ceasar

 

Om man är sugen på snabbmat, typ Mac Donalds, så finns det möjligheter att äta lågkolhydratkost även där. Näringsinnehållet kanske inte är det bästa, men ibland vill man bara ha lite sunkmat (i alla fall jag) och då får man göra det bästa av det. Kycklingvingar är ett bra alternativ. Finns dippsås till och man  kan ta en sån där liten påse morötter vid sidan av. Vill man ha hamburgare så kan man bara skippa brödet och äta innehållet. Be att få utan bröd eller använd brödet som hållare för att få lite styr på anrättningen medan du äter. Ta ost eller bacon i burgaren så mättar den bättre. För övrigt brukar de ju även ha olika sallader på såna ställen, se upp för pastasallad bara, om du inte vill äta mjölprodukter.

En sak som har dykt upp på stan nyligen är Kesofrutti. RISIfrutti är en styggelse, bara snabba kolhydrater och socker som skjuter upp ditt blodsocker i rymden och gör dig sugen igen efter en liten stund, men Kesofrutti är mycket bättre. Det är alltså Keso med nötter och bär eller frukt. Visst, de har sockrat bären och frukten lite (varför? varför?) men i jämförelse med Risifrutti är det mycket bra. Mätt blir man också, keso är ju smockat med protein. Kanske mer mellanmål än lunch men duger fint i nödfall. Lägg till lite nötter om du behöver så blir du  mättare.

Om man behöver äta snabblunch hemma finns det flera bra alternativ. Rester förstås, men det har man ju inte alltid. En favorit för mig är makrill i tomatsås på burk. Gott, enkelt, billigt och nyttigt. Kan det bli bättre? På sistone har jag kommit på att det är riktigt gott att äta ett hackat kokt ägg till. Den lunchen står jag mig på hela eftermiddagen. Full med näring och nyttiga fetter, bl.a. Omega 3. Visste du förresten att ägg är något av det mest näringsrika du kan äta? Här finns allt du behöver utom vitamin C. Det är en bra idé att alltid koka några extra ägg och ha i kylen. Toppenbra mellanmål och nödmat när tiden är knapp! Lätt att ta med sig eller sluka på tvären när det är bråttom. Världens bästa livsmedel och i smart förpackning  dessutom!

makrill

 

Sen har vi ju förstås den klassiska avokadon. God, enkel och även den full med nyttiga fetter. Jag brukar försöka att alltid ha några avokados (avokador? avokadisar? näää) hemma, alltid är det någon som är mogen. Man kan fylla den med något skojigt (.t.ex. den goda räkröran jag skrev om för ett tag sedan) eller bara äta den som den är med lite olivolja och flingsalt. Mmmm… Till lunch får man nog fylla på med något mer än bara en plain avokado för att bli nöjd, men som mellanmål funkar det utmärkt.

 

avokado

 

Dagens sista tips: Korv! Vi brukar alltid ha några goda korvar med högt köttinnehåll i kylen. Bara att värma i mikron och äta med någon god grönsak och lite senap. Nuförtiden har ju korv blivit otroligt kreddigt, så det är lätt att hitta fina korvar med fantastisk kryddning. De riktiga entusiasterna gör sin egen korv med stor förtjusning. Så långt har inte vi kommit, men en vacker dag så kanske… Korv är aldrig fel!