Resultat blodsockermätningar lunch/middag!

10 kommentarer

Nu har jag ätit och stuckit och ätit och stuckit. Jag har ju tidigare testat frukostar och mellanmål och som utlovat kommer här resultatet av mina blodsockermätningar av olika luncher/middagar. Det blev en del överraskningar och en del precis som jag trodde. Jag har testat 8 olika måltider och de presenteras i stigande skala med de som påverkade blodsockret minst först. Denna gång tyckte jag det var roligt att göra några måltider som var exakt samma förutom när det gäller tillbehöret. Jag gjorde därför 3 olika köttbullsmåltider med samma mängd Mamma Scan-köttbullar, grönsaker och lingonsylt men med antingen pasta, potatismos och blomkålsmos. Sedan testade jag även mina egna lågkolhydratköttbullar med blomkålsmos för att jämföra köttbullarna. Eftersom tallrikarna inte fotograferats i exakt samma vinkel kan det se ut som om det är olika mängd mat på tallriken, men jag har verkligen ansträngt mig att lägga upp exakt lika mycket, tittat på foton av de tidigare måltiderna etc.

Här är resultatet!

 

Nr 1

Lax med broccoli och cremefraichesås med stenbitsrom.

Bs före: 4,8. Bs efter: 4,7. Sänkning. 0,1

Kommentar: Ingen överraskning här precis. En typisk lågkolhydratmåltid med mycket bra fett i, t.ex. Omega 3 från laxen. Har förtjänat sin förstaplats. Den lilla sänkningen kan bero på att blodsockret hann sjunka lite till medan jag åt eller så ligger det bara inom felmarginalen.

lax

 

Nr 2

LCHF-köttbullar med blomkålsmos, paprika, gurka, lingonsylt (jag tog bara 6 köttbullar här istället för 7 eftersom de var större)

Bs före: 5.8 Bs efter: 6,9. Höjning: 1,1

Kommentar: Här har jag gjort egna köttbullar med grädde och creme fraiche och ägg i smeten, inget ströbröd eller liknande. Höjningen beror sannolikt mest på lingonsylten.

LCHF-kottbullar

 

Nr 3
Whopper meal med pommes frites

Bs före: 4,6. Bs efter: 6,4. Höjning: 1,8

Kommentar: Lite förvånande att blodsockret inte höjdes mer tycker jag, men detta är ju en ganska fet måltid och fettet kan ha dämpat sockerpåslaget. De lärde tvistar om huruvida det är bra att kombinera fett med kolhydrater eller inte men det kan eventuellt göra blodsockersvaret lägre. Den här måltiden är ju oavsett blodsockerhöjningen ingen höjdare att äta mer än i undantagsfall. Den innehåller fetter av tveksam kvalitet samt stärkelse och gluten i bröd och pommes frites. Men för all del, även kött och grönsaker. Man kan ju skippa pommes fritten och strunta i att äta brödet så har man förbättrat måltiden betydligt. Här tog jag lightläsk till, det är förstås bättre att ta vatten.

whopper

 

Nr 4

Mamma Scan-köttbullar med blomkålsmos, paprika, gurka, lingonsylt

Bs före: 3,1. Bs efter 5,6. Höjning: 2,5

Kommentar: Här har jag tagit Mamma Scan-köttbullar (ekologiska) som bl.a. innehåller potatis, potatismjöl, socker och druvsocker. Jag ville jämföra denna måltiden med samma måltid fast med mina egna köttbullar med grädde och creme fraiche. Som väntat blev blodsockersvaret högre här, 2,5 mot 1,1 för de egna köttbullarna.

pastakottbullar

 

Nr 5
Skollunch. Blodkorv, potatisbullar, lingonsylt, morot

Bs före: 5,1 Bs efter: 7,8. Höjning: 2,7

Här ville jag testa en skollunch som jag såg i  skolmatsedeln  i tidningen. Jag reagerade direkt när jag såg den, eftersom den till största delen består av socker och stärkelse. Blodpuddingen görs ju på blod och rågmjöl och potatis innehåller ju en hel del stärkelse som omvandlas till socker i kroppen. Lingonsylten innehåller ju också socker, fast en del fruktos som inte syns i mätningen. Morötterna stod inte med i matsedeln, barnen har oftast en salladsbuffé, men jag lade till dem eftersom det är en grönsak som många barn gillar och kan tänkas ta av på buffén. Jag blir lite ledsen när jag inser att många som jobbar med våra ungars mat tycker att detta är bra mat för barn. Det tycker inte jag! Det blir ett snabbt och relativt högt blodsockersvar som ger en svajande blodsockerkurva. Eftermiddagen lär bli tröttsam och full med sug efter något sött för många barn. Som går till skolans café eller kiosken och köper en kokosboll och en läsk och sedan är det igång igen…

blodkorv

 

Nr 6
Mamma Scan-köttbullar med pasta, paprika, gurka, lingonsylt

Bs före: 2,5 Bs efter: 5,3. Höjning: 2,8

Här är det Mamma Scans ekologiska köttbullar igen, men denna gången med pasta som förstås ger ett högre blodsockersvar än samma måltid med blomkålsmos. Men höjningen skiljer inte alls mycket, vilket förvånar mig. Om man jämför med potatismoset som kommer längre ner så är det stor skillnad. Varför det? Pasta är ju full av stärkelse precis som potatismoset. Den som kan förklara det för mig får gärna göra det. Det kan ju vara köttbullarna eller lingonen som stör förstås, eller någon störning i min kropp just den dagen. Vid tillfälle ska jag testa att bara äta en portion pasta och jämföra med en portion blomkålsmos. Funderar på hur jag ska göra med mängderna. Att väga känns inte rättvist, pasta är ju mycket lättare, både i okokt och kokt skick. Det känns som det rättvisaste borde vara att mäta volymen, tex. äta 2 dl av varje. Så har jag ju gjort i detta experiment, försökt lägga upp exakt lika stora högar av allt. Det borde vara bäst. Eller?

moskottbullar

 

Nr 7 Måltidsersättning. Nutrilett Hunger control choklad

Bs före: 6,5. Bs efter: 9,4. Höjning 2,9.

Kommentar: Ingen överraskning för mig eller många andra lågkolhydratare, men kanske för de som använder såna här produkter och tror att de är bra. Ingredienserna i den här är i fallande skala: skummjölkspulver, vatten, sackaros (socker!), mjölkprotein, lågfettkakao, fibrer, solrosolja (Omega 6!). Och så ett gäng aromämnen förstås. Till slut har de tryckt i diverse vitaminer för att få det att se bättre ut. Visst kan man gå ner i vikt på detta, om man har en bra metabolism,  en väldigt stark karaktär och/eller ett obefintligt sötsug, men hur många av oss har det? De flesta klarar det ett tag, sedan blir de bara mer sötsugna och faller snart tillbaka i gamla dåliga vanor eller värre!

nutrilett

 

Nr 8
Mamma Scan-köttbullar med potatismos, paprika, gurka, lingonsylt

Bs före: 5,1. Bs efter: 8,6. Höjning: 3,5

Kommentar: Ja, här har vi omgångens vinnare. Stärkelsen i potatismoset fällde utslaget och påslaget blev riktigt högt. Detta är inget pulvermos utan hemgjort, ett pulvermos hade förmodligen gett ännu högre utslag gissar jag. Hade jag gjort mina egna lågkolhydratköttbullar till så hade utslaget sannolikt blivit lägre. Den här måltiden kan jämföras med mina egna köttbullar med blomkålsmos som gav en höjning på 1,1.

potmoskottbullar

 

 

Ja, det var lunch/middags-mätningen. Som väntat visar den att man bör ta det lugnt med snabba kolhydrater och dit räknas förstås även stärkelserika produkter som potatis. Pastan var som sagt lite förvånande men jag återkommer med ett isolerat test på bara pasta jämfört med blomkålsmos. Det ska bli intressant! Sedan har jag tänkt mig att jag ska testa olika drycker samt godis och snacks. Som jag sagt tidigare så inser jag att detta inte är särskilt vetenskapligt. Met0den är skakig, det är svårt att vara exakt i portioner t.ex. Fruktos syns inte i mätningarna men påverkar sannolikt kroppen på ett negativ sätt (och man ska inte glömma att vanligt socker, sackaros, består till hälften av fruktos, vilket betyder att man får ett för lågt värde när man mäter efter att ha ätit något med socker i, kroppen får i sig mer socker än vad som syns). Dagsformen hos mig skiftar förstås, vilket kan påverka. Jag har också olika blodsockervärden före måltiderna, vilket gör mig osäker på hur rättvisa värdena egentligen är. Jag menar, är det BARA höjningen som är intressant eller betyder det något vilket utgångsvärde jag har? Jag vet inte.  Till sist är det ju också så att min kropp är bara min och någon annan hade kanske fått ett helt annat svar. Som hobbyprojekt betraktat tycker jag ändå att det ger intressant information. Till mig personligen och förhoppningsvis även till andra.

 

Annonser

Socker till lunch i skolan

2 kommentarer

Idag kopierade jag en skollunch som jag såg på skolmatsedeln i tidningen häromveckan och åt den till lunch. Jag reagerade när jag såg matsedeln och tänkte att det här vill jag ha med i mina blodsockerexperiment. Fast egentligen tror jag inte den är så ovanlig och det är väl det som är det värsta. Om man inte är inne på det här med lågkolhydratkost så tror jag inte man reagerar överhuvudtaget.

Vad ungarna fick? Blodkorv, potatisbullar, morötter och lingon. Det är ju i stort sett bara stärkelse och socker (och stärkelse omvandlas ju till socker i kroppen så i stort sett bara socker). Och visst, en och annan vitamin och järn förstås. Det är ju bra, men det finns bättre sätt att få i sig det.  Jag minns inte vad de fick för grönsaker så jag la själv till morot som jag uppfattar som en vanlig grönsak i skolmatsalar och någonting som de flesta ungar gillar och kan tänkas äta. Jag la upp det enligt tallriksmodellen som de ju gör i skolan. Fast om ungarna själva gör det är förstås tveksamt, hade det varit mina ungar så hade det blivit övervägande potatisbullar och lingonsylt, vilket hade gjort resultatet ännu värre!

Precis som jag trodde blev det en rejäl blodsockerhöjning på den här lunchen. Efter 30 minuter visade mätaren på 7,8! Nu började jag i och för sig ganska högt, förmodligen för att jag tränat en stund innan, jag låg på 5,3 före måltiden, men det är ändå en ordentlig höjning. Enligt vissa experter bör man aldrig ligga över 7,5. Och detta ger vi alltså till barnen i skolan och tror att det är bra mat! Inte konstig de blir först överpigga och sedan trötta och hängiga på eftermiddagen. Det här borde kanske snarare serveras som lördagsgodis.

Nästa vecka kommer jag att publicera resultaten av mina lunch och middagstester. Jag var bara tvungen att tjuvstarta med denna!

blodkorv

Lägre blodsocker – äntligen!

Lämna en kommentar

Såja, äntligen har mitt blodsocker gått ner till mina vanliga låga nivåer. I morse låg det helt plötsligt på 2,7 mmol/l efter att de senaste dagarna legat runt 8. Det känns väldigt skönt, för sanningen att säga så började jag bli lite orolig för att jag höll på att utveckla diabetes. Som jag skrivit tidigare så har jag en diabetesvarning hängande över mig sedan jag hade graviditetsdiabetes. Då undrar man ju också om jag kanske hade utvecklat diabetes nu fall jag inte gått på lågkolhydratkost de sista åren.

Intressant att blodsockret bara störtdök på det där sättet, jag trodde det skulle gå ner lite pö om pö. Intressant också att det var efter exakt 4 dagar på strikt lågkolhydratkost, samma tid som det brukar ta för kroppen att ställa om till att bränna fett istället för kolhydrater. Jag har ju inte mätt blodsockret under denna process förut, men det tar 4 dagar för mig att gå från trött med huvudvärk till pigg och glad. Min teori blir då att kroppen har försett sig med extra socker under omställningen, men när omställningen var klar var detta inte nödvändigt längre. Kan det stämma?

Det betyder att jag kan fortsätta mina tester och näst i tur står luncher/middagar. Jag har bland annat tänkt att jag ska testa köttbullar med olika tillbehör. Exakt lika många köttbullar, samma klick lingonsylt och samma sallad men med olika tillbehör som t.ex. potatismos (redan testat), pasta, blomkålsmos, ris. Sedan vill jag också testa några snabbmatsluncher ute på stan. Det ska bli spännande! Resultaten kommer så snart jag är klar!

 

blodsocker

Blodsockertest – fikor!

3 kommentarer

Jag skrev häromdagen att jag skulle vänta med att avsluta mitt blodsockertest på fikor/mellanmål till jag fått lägre fasteblodsocker och sedan testat ett par fikor till. Nå, det verkar dröja att komma ner i blodsocker efter julens utsvävningar trots att jag nu går på strikt lågkolhydratkost sedan i onsdags. Jag ligger nu på ca 8 mmol/l, jämfört med ca 3-3,5 före jul. Det verkar som om kroppen behöver längre tid än jag trodde för att komma tillbaka till de gamla, låga nivåerna. Det blev ju ett intressant experiment i sig, att se hur lång tid det tar. Det är ju förstås inte bara julgodis och kakor som åstadkommit dessa höga nivåer, utan även mitt blodsockerexperiment. Ingen kropp mår bra stora mängder risifrutti, jordgubbsfil med frostflingor och annat dundersött som jag har satt i mig under testet. Och så julgodis på det… Kanske blev min höjning också högre än den hade blivit på andra eftersom min kropp är van vid lågkolhydratkost?

Jag bestämde mig därför för att redovisa de 7 fikor jag har testat. Jag tänkte testa frukt och riskakor också men jag kan göra det senare. Eftersom mitt fasteblodsocker har höjts successivt under denna testperiod så har jag rangordnat fikorna efter höjning denna gången, inte efter det absoluta slutvärdet. Det blir förmodligen mer rättvist på det sättet. Fast jag vet inte om ursprungsvärdet påverkar slutvärdet. Dvs om man har ett lågt fasteblodsocker, blir höjningen högre då än om man redan har ett högt värde? Vet ej! Jag hoppas att någon som är klokare än jag kan svara på det.

Den fika som har lägst höjning kommer först och ”bovarna” sist. Om jag inte angett någon dryck så har jag antingen inte druckit något till eller så har jag druckit vatten eller lightdryck, som inte påverkar blodsockret.

Bs betyder blodsocker

Fika nr 1
Keso med torkad frukt och nötter, färdig förpackning.

Bs före: 5,1 Bs efter: 4,7. Sänkning: 0,4

Kommentar till sänkningen: Värdet borde inte ha sänkts här. Det bör ha blivit en del socker från den torkade frukten (som dessutom är lite sockrad utanpå), men det var å andra sidan mycket små mängder frukt. Dessutom innehåller frukt (och socker) mycket fruktos som inte ger utslag på mätningen. Mätaren är förmodligen heller inte superexakt. En ännu bättre idé är att göra denna fikan själv, med Keso, bär och nötter, utan socker, men om man är i farten på stan är detta ett bra alternativ. OBS! Här finns det anledning att jämföra med Risifrutti nedan. Vilket väljer du?)

kesofrutti

Fika nr 2
Chokladkaka LCHF (mix från Blending Bliss) med bär

Bs före: 4,7 Bs efter: 4,8. Höjning: 0,1

Kommentar till höjningen: Det här var väntat. Kakan innehåller varken varken socker eller vanligt mjöl. Den är bakad på kokosnötsmjöl och sötad med sukrin som anses vara en naturlig form av sötning och som inte höjder blodsockret. Många ifrågasätter dock fikor med söta smaker eftersom de kan trigga ett sötsug. Den lilla höjningen kommer förmodligen från bären.

c-kaka

Fika nr 3 Lingongrova med smör, ost och gurka.

Bs före: 6,5 Bs efter: 7,0. Höjning: 0,5

Kommentar till höjningen: Jag hade förväntat mig större höjning här eftersom Lingongrova, förutom stärkelse, innehåller både sirap och socker. Förklaringen kan vara dels att socker och sirap är hälften fruktos, som inte syns i mätningen, och dels att både fullkornet i brödet och fettet i smör och ost kan ha dämpat sockerpåslaget.

macka

Fika nr 4
Smoothie  med vaniljyoghurt och bär från Redfellas ( ett café på stan)

Bs före: 3,3. Bs efter: 4,7. Höjning: 1,4.

(Kommentar till höjningen: Här kan man med fördel jämföra med smoothies som man gör hemma. När jag testade hemmagjord smoothie som frukost så blev påslaget endast 0,4. Då åt jag i och för sig ett ägg till, vars fettinnehåll kan ha bidragit till den låga höjningen. Jag tror ändå att det blir stor skillnad om man gör en egen smoothie och undviker sötning/sötar naturligt samt tillsätter bra fett som t.ex. kokosolja och protein som t.ex ägg eller proteinpulver. Om man köper en smoothie på stan innehåller den ofta sötad vaniljyoghurt och kanske frukt istället för bär. Sötningen i vaniljyoghurten är dessutom hälften fruktos som inte syns i mätningen. Smoothie på stan är dock ändå mycket bättre än bull- eller kakfika, se nedan.)

Bild saknas, tyvärr. Jag glömde ta foto…

Nyponsoppa (färdig i tetrapak) med mandelbiskvier

Bs före: 3,4 Bs efter: 5,0, Höjning: 1,6

Kommentar till höjningen: Här hade jag väntat mig en större höjning eftersom både soppan och biskvierna är supersöta. Men återigen, en stor del bör vara fruktos som inte syns i mätningen.

nypon

Risifrutti med jordgubbssylt, färdig förpackning köpt i mataffär

Bs före: 5,1 Bs efter: 7,8. Höjning: 2,7

Kommentar till höjningen: Samma som nyponsoppan. Men även om höjningen blev mindre än väntat, så bör man jämföra med Keson, som är samma slags mellanmål, men som inte höjde blodsockret alls.

risifrutti

Lussekatt, ballerinakex, läsk (ej light)

Bs före: 3,4 Bs efter:  8,7. Höjning: 5,3

Kommentar: Ja, här har vi den riktiga boven, inte helt oväntat. Ändå ser många fikor ut så här i svenska hem, tror jag, särskilt i barnfamiljer, där barnen  dricker läsk medan de vuxna dricker kaffe eller te (som inte höjer blodsockret nämnvärt). Läsken är naturligtvis en stor del av resultatet, men lussekatten och kexen är inga höjdare de heller, fulla med socker och vetemjöl som innehåller stärkelse och gluten. Stärkelse höjer blodsockret, gluten påverkar negativt på andra sätt som jag får återkomma till. Ett alternativ är att välja light-läsk förstås, men många känner sig tveksamma till sötningsmedel och vad de har för inverkan på kroppen. Det bästa är att välja vatten, kanske med bubbel och någon smaksättning (lägg i citron eller bär) för att det ska kännas festligare, men det tycker många barn är trist. Saft är inte heller något bra alternativt eftersom det är väldigt sött. Svårt! Jag kommer att återkomma med ett test på drycker framöver.

lusse

Det här blev riktigt intressant och resultaten blev ungefär som väntat, fast inte helt. Det ständiga problemet är ju att fruktos inte syns i mätningen. Man bör komma ihåg att vanligt vitt socker (sackaros) innehåller hälften fruktos. Om en produkt med mycket vanligt socker i får ett lågt utslag på blodsockret så är det troligtvis förklaringen. Att fruktos inte syns på mätningen betyder dock inte att det är ofarligt. Vetenskapsjournalisten Ann Fernholm, som skrivit den utmärkta boken ”Ett sötare blod” och driver en blogg med samma namn, var vänlig nog att kommentera mitt förra experiment (frukostar, läs mer här) och skrev då så här om fruktos:

”När vi matar kroppen med fruktos, samtidigt som blodet är fyllt med glukos, kommer levern att omvandla fruktosen till fett, triglycerider. I Ett sötare blod berättar jag om hur dessa packas tillsammans med kolesterol i fettpartiklar (VLDL) i blodet. När levern överproducerar triglycerider kommer dessa fettpartiklar att ändra storlek och det leder till den blodfettrubbning som är kopplad till bukfetma och typ 2-diabetes.”

Det finns all anledning att vara restriktiv även med fruktos alltså. Läs mer på Anns blogg här.

Nu ska jag vila mig lite från tester tills mitt fasteblodsocker är nere på normala nivåer. Sedan ska jag testa luncher/middagar och efter det har jag planer på drycker samt godis och snacks.  Det ska bli kul!

Blodsockertest – frukostar

12 kommentarer

Som jag tidigare skrivit så har jag den senaste tiden ägnat mig åt att testa olika måltider för att se hur de påverkar blodsockret. Jag är naturligtvis medveten om hur ovetenskapligt ett sånt här litet och ostrukturerat försök är, men jag tyckte att det skulle vara roligt och intressant och dessutom kan det i alla fall ge någon fingervisning om hur olika livsmedel påverkar oss. Påverkan på blodsockret är förstås långt ifrån den enda faktorn som visar huruvida vi borde äta ett livsmedel eller ej, men det är en ganska viktigt faktor som har försummats under många år. Den som vill lära sig mer om hur ett förhöjt blodsocker påverkar oss uppmanas att läsa boken ”Ett sötare blod” av vetenskapsjournalisten Ann Fernholm eller läsa på http://www.ettsotareblod.se . Påverkan på blodsockret säger inte heller hur mycket insulin som behövs för att sänka blodsockret till normala nivåer, vilket också hade varit ett intressant mått, men det har jag ingen möjlighet att testa.

Mitt experiment börjar med frukostar. Jag började med att testa mitt fasteblodsocket under flera morgnar  och kunde konstera att jag har ett mycket lågt sådant, det ligger mellan 3 och 3,5 mmol/liter. En gång var det t.o.m. nere på 2,6. Det normala är att man har mellan 4,0 och 6,0 mmol/liter. Då uppstod genast frågan om jag rent generellt kan tänkas ligga lägre än normalt även EFTER en måltid. Det har ju stor betydelse för hur mina resultat ska tolkas. Jag rådfrågade Lars-Erik Litsfeldt, själv diabetiker och lågkolhydratare (www.litsfeldt.se ) som skrivit flera böcker om diabetes och LCHF. Hans uppfattning var att jag kommer att ligga lägre än normalt även efter att jag ätit. Mina resultat ska alltså i så fall  uppjusteras en smula om man vill jämföra med andra, minst 1 mmol/liter.

Jag har testat sju olika frukostar som syns här nedan. Efter att ha testat lite olika tidsintervall så har jag kommit fram till att det optimala är att mäta efter 30 minuter.För att inte sticka sönder mina fingertoppar helt så har jag inte tagit fasteblodsocker varje gång. Jag utgår helt enkelt från att det fasteblodsocker jag fått tidigare är det som gäller, det ligger alltså mellan 3,0 och 3,5.

Frukostarna presenteras i ordning. De som påverkade blodsockret minst kommer först och sedan i stigande skala. Frukost 2 och 3 ser väldigt små ut, men majonnäsen och kokosoljan och grädden gör att de blir mäktiga, jag blev alltså lika mätt på dem som på de andra.

Frukost 1: Ägg bacon, gurka, paprika. Vatten att dricka. Blodsocker efter 30 minuter: 3,4 mmol/l

äggbacon

Frukost 2: Min vanliga frukost: 1 kokt ägg med majonnäs, en stor klick Philadelphiaost. Vatten att dricka. Blodsocker efter 30 minuter: 3,6 mmol/l

vanlfrukost

Frukost 3: Smoothie på A-fil, grädde, bär och kokosolja och 1 kokt ägg. Blodsocker efter 30 minuter: 3,7 mmol/l

smoothieägg

Frukost 4. A-fil med havrefras, rågknäcke med smör, ost och gurka, apelsinjuice. Blodsocker efter 30 minuter: 5,8 mmol/l

havrefras

Frukost 5: Jordgubbsfil med frosties-flingor. Blodsocker efter 30 minuter: 6,1 mmol/l

jfil

Frukost 6: 1/2 ciabatta med smör och Philadelphiaost, kokt ägg med kaviar, apelsinjuice. Blodsocker efter 30 minuter: 6,8 mmol/l

Oops, glömde att ta bild här, jag var väl för hungrig. Sorry, folks!

Frukost 7:  Havregrynsgröt med mjölk och äppelmos. blodsocker efter 30 minuter: 7,2 mmol/l

gröt

Det som förvånade mig mest i försöket var att havregrynsgröten hamnade så högt, till och med högre än jordgubbsfil och frosties-flingor. Visst vet jag att havregryn är en kolhydrat med mycket stärkelse, men att det skulle bli så illa hade jag inte förstått. Kanske en tankeställare för de som tycket att det är så bra med gröt…  Det var ju förstås äpplemos på gröten som kan ha gjort sitt till, men jag kan inte tänka mig att folk äter gröt utan något på, så därför tyckte jag att det var ganska ointressant att testa gröten naturell. (För att inte tala om hur äckligt det hade varit!).  Jag hade dessutom trott att jordgubbsfilen och flingorna, som ju båda är sockrade (örk, det var som att äta sega gubbar till frukost) skulle ge ett mycket högre utslag än vad de gjorde. Men den hamnade ju ganska högt ändå. Tyvärr tror jag att en sådan frukost inte är helt ovanlig bland västerländska barn.

Två av frukostarna testades med apelsinjuice, vilket förstås har ökat blodsockerstegringen, men återigen, apelsinjuice är en väldigt vanlig dryck på svenska frukostbord, särskilt till den här sortens frukostar, så det var intressant att ha den med. För rättvisans skulle skulle jag kanske haft den med i alla frukostar eller serverat alla frukostar utan. Jag har bestämt mig för att testa några av de frukostar som kom lägst med apelsinjuice också, jag återkommer med resultaten.

Men vad är egentligen ett högt blodsocker? När ska man bli orolig? Ja, det verkar vara lite olika bud om den saken. Lågkolhydratare pratar om att man aldrig borde vara över 6 mm, andra säger aldrig över 7,5 eller 8,5. Om lågkolhydratarna har rätt så borde jag alltså inte äta frukost 5, 6 och 7 någonsin. Ska man dessutom räkna in mitt låga fasteblodsocker så borde jag aldrig komma över 5 (eller lägre) vilket innebär att bara frukost 1,2 och 3 kan komma ifråga för min del. Eftersom jag äter lågkolhydratkost så är det ingen fara, jag passerar sällan 4, 0 och är alltså på den säkra sidan, i alla fall för det mesta. Det skulle vara intressant att få veta vad som händer i kroppen om man hamnar högt bara enstaka gånger, jag äter ju till exempel ibland saker som höjer mitt blodsocker på lördagarna, som är min ”äta vad jag vill dag”. Inte så att jag direkt frossar, men det blir ofta ciabatta eller surdegsbulle till frukost till exempel. Och ibland bullfika på eftermiddagen. Jag hoppas att min kropp kan förlåta mig… 🙂

Nu fortsätter jag med mina test. Det ska testas luncher och middagar, fikor och godis. Kom gärna med synpunkter eller idéer om vad och hur jag borde testa!

Socker i blodet?

2 kommentarer

Jag har funderat en hel del på det här med socker i blodet och vilken skada det gör att ha högt blodsocker. Särskilt efter att ha läst boken ”Ett sötare blod” av vetenskapsjournalisten Ann Fernholm, en av de bästa faktaböcker jag läst. Visst har jag förstått att det inte är någon bra idé att äta mycket socker och snabba kolhydrater, men här blir man brutalt påmind om vilken skada kroppen lider, särskilt om man går med konstant höga nivåer som många av oss gör. Ett högt blodsocker måste kroppen sänka och då utsöndras insulin från bukspottkörteln för att ta itu med saken. Insulinet ”packar undan” sockret i cellerna och i levern så att sockerhalten i blodet sjunker. När det är fullt i muskelcellerna så öppnas fettcellerna och där lagras sockret som fett. Detta gäller inte bara om vi äter socker utan samma sak händer om vi äter  kolhydrater i form av stärkelse från mjöl, ris och potatis. Högt blodsocker och höga insulinnivåer kan kopplas till en rad sjukdomar, stresstillstånd och skador i kroppen, t.ex diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, olika värk och smärttillstånd, Alzheimers, ADHD, depressioner med mera.

Efter att ha läst boken kände jag att det skulle vara intressant att mäta mitt eget blodsocker efter att ha ätit olika sorters mat, bara som ett litet och högst ovetenskapligt experiment. Jag hade graviditetsdiabetes när jag väntade mina barn och fick då sticka mig själv i fingrarna regelbundet så det är inget märkvärdigt för mig. Sagt och gjort, på nätet hittade jag en blodsockermätare som heter 2in1 och som sätts på I-phonen. Jag köpte alltså en sådan + mätstickor och lansetter (själva stickverktyget). Svindyrt, särskilt mätstickorna som man sticker in i mätaren. Tillsammans betalade jag nästan 900 kronor och stickorna var klart dyrast, nästan 500 kronor för 50 stickor. Smart av tillverkaren förstås, man tycker att mätaren är billig och så får man betala en halv förmögenhet för stickorna som man ju dessutom måste fylla på hela tiden… Fördelen med den här är att alla värden lagras i telefonen, man kan göra egna anteckningar till varje mätning (jag skriver upp vad jag ätit) och man kan också få statistik på hur blodsockret ser ut i genomsnitt under längre tid.

blodsocker

Jag bestämde mig för att börja med att testa olika frukostar. Hittills har jag testat en ett par lågkolhydratfrukostar, en GI-frukost och några snabbkolhydratare. Ska testa en eller två till och sedan lägger jag ut det på bloggen så kan ni se hur det blev. Efter frukostarna så ska jag testa några luncher/middagar och sedan blir det fikor och snacks. Otroligt roligt och intressant tycker en nörd som jag, problemet är att fingertopparna börjar likna nåldynor…

En del frågor kring avgränsningar och metoder dyker förstås upp. Jag är väl medveten om att detta inte är något särskilt vetenskapligt test men jag vill ju förstås ändå att det ska bli så bra som möjligt. Hur mycket ska jag äta, efter hur lång tid ska jag mäta? Ska jag satsa på hela måltider eller bara enskilda matvaror? Jag menar, häromdagen åt jag ciabatta mked pålägg till frukost och drack juice till. Omöjligt att veta hur mycket av blodsockerstegringen som juicen stod för och hur mycket som berodde på ciabattan, som ju är full med vetemjöl. För att få veta det måste jag separera dem. En annan fråga som dyker upp är om fett bromsar insulinpåslaget. Dvs om jag äter en vetemjölsmacka utan pålägg, blir det samma påslag då som om jag lägger på ett tjock lager smör och ost? Detta måste ju testas!

Sen är det ju förstås också så att min blodsockerstegring är bara min. En annan person kan få ett helt annat svar på samma måltid. Men jag tror ändå att mina små experiment kan säga något om skillnaden mellan olika livsmedel. En intressant fråga är om stegringen i sig har betydelse eller om det är det absoluta värdet som är intressant. Jag har ett mycket lågt fasteblodsocker, det ligger ofta på mellan 3 och 3,5, ibland tom under 3. De flesta människor ligger över 4. Innebär det att ett värde på 5 är lika högt för mig som värdet 6 för en person som har ett fasteblodsocker på 4-4,5? Det där måste jag försöka reda ut med någon som kan detta bättre än jag. To be continued…

Kan man ”bota” diabetes med lågkolhydratkost?

2 kommentarer

När jag var gravid med mina barn hade jag så kallad graviditetsdiabetes. Det var på den tiden man började med sockerbelastning av alla gravida, det vill säga man får dricka en vidrig sockersmörja och sedan mäts blodsockret för att se hur kroppen klarar av att ta hand om det hela. Min kropp hade vissa problem och det konstaterades att jag låg precis över gränsen för graviditetsdiabetes. Det innebar att jag slapp ta insulinsprutor men att jag skulle gå på diabeteskost och sticka mig i fingrarna flera gånger om dagen för att hålla koll på att blodsockret inte stack iväg. Jag fick också gå hos en dietist på diabetesmottagningen på sjukhuset som gav mig goda råd om hur jag skulle äta. Råden var de sedvanliga på den tiden, ät inte fett men gärna kolhydrater från spannmål och andra stärkelserika produkter. De råden känns väldigt märkliga för mig och många andra idag, när vi vet att kolhydrater av det här slaget höjer blodsockret kraftigt, och vad en diabetiker har problem med är just att hantera ett ökat blodsocker, men det accepterades av alla då och dessa råd delas fortfarande frikostigt ut på landets diabetesmottagningar om jag är rätt underrättad.

Vad är då egentligen diabetes? Ja, för det första så finns det två typer av diabetes, typ 1 och typ 2. Typ 1 är den som drabbar främst barn och ungdomar och den som har typ 1 saknar förmåga att bilda eget insulin. De insulinproducerande cellerna har dött, helt enkelt. Och insulinet är ju det hormon som hjälper oss att sänka vårt blodsocker till normala nivåer efter en måltid, en livsnödvändig process; får vi för högt blodsocker så dör vi. Diabetes typ 2 drabbar främst äldre personer, eller, det var i alla fall så det var förr. Nu kryper den sortens diabetes ner i åldrarna på grund av vår västerländska livsstil med ett högt intag av socker och snabba kolhydrater. Det är tyvärr inget ovanligt med tonåringar med typ 2- diabetes. Här har kroppen fortfarande en egen insulinproduktion, men systemet har blivit så uttröttat på grund av ständiga höjningar av blodsockret, att de insulinreceptorer som ska hjälpa sockret in i cellerna och sänka mängden socker i blodet, inte längre orkar göra sitt jobb. Mer och mer insulin krävs för att få receptorerna att reagera och till slut klarar inte kroppen av att själv sänka blodsockret, hjälp behövs i form av extra insulin utifrån; man tar tabletter eller sprutor.

Om man går bakåt i tiden och tittar på vilka råd diabetikerna fick förr, så hittar man något intressant. Medicinprofessorn Erik Ask- Uppmark har berättat för sina studenter hur man under hans tid som läkarkandidat rådde diabetiker att äta ”varannan dag späck och gurka, varannan dag gurka och späck”. Lågkolhydratkost helt enkelt. Kost som ska hålla blodsockret nere. Känns logiskt för patienter som har svårt att sänka sitt blodsocker, eller hur? Kokboken ”Diabetic Cookery” från 1917 (finns på nätet) rekommenderar också lågkolhydratkost. Man uppmanas äta kött, fisk, ägg, ost, smör. Men man skulle absolut inte inte äta socker, bröd, ris, pasta och rotfrukter. Lundaprofessorna Karl Petrén gav 1923 ut en bok om diabetes, där hans populära råd om diabeteskost sammanfattades. Det var bl.a. obegränsad mängd fläsk och smör samt vitkål. Och under andra världskriget fick diabetiker extra tilldelning av grädde, fläsk eller smör.

Allt detta låter ju logiskt. Folk som inte kan sänka sitt blodsocker på egen hand ska naturligtvis äta mat som håller blodsockret nere så mycket som möjligt. Men sedan spred sig fettskräcken i västvärlden och dessa råd föll i glömska. Idag uppmanas diabetiker att äta lite fett och mycket kolhydrater. Varför då? Det verkar ju helt vansinnigt, eller hur? Visserligen har man nu blivit lite klokare, man uppmanar patienterna att äta mat som höjer blodsockret långsamt, det så kallade GI-tänket. Men det bästa för en diabetiker är naturligtvis att äta mat som i princip inte höjer blodsockret alls: lågkolhydratkost.

Den första som uppmärksammade detta och försökte göra något åt saken var läkaren Annika Dahlqvist. Hon var kraftigt överviktig och led av diverse krämpor och värk av olika slag. Hon hade provat att gå ner i vikt med tusen olika metoder utan att lyckas, alla baserade på de ”moderna” tankarna om att äta mindre fett och mer kolhydrater. 2004 kom hennes dotter hem från sin läkarutbildning och berättade att studenterna hade fått testa olika dieter för att se hur de påverkade kroppen. Dotterns grupp hade testat en strikt lågkolhydratdiet  och dottern hade gått ner 3 kilo på en vecka. Annika beslöt sig för att testa och upptäckte att det funkade, hon började gå ner i vikt och uppnådde för första gången på många år sin önskevikt. Dessutom försvann hennes olika krämpor och hon mådde på det hela taget mycket bättre. Hon beslöt sig för att prova samma råd på några patienter med övervikt och diabetes typ 2 och fick utmärkta resultat. Sedan har Annika Dahlqvist legat i för att sprida budskapet om LCHF-kosten, som hon kallade den. För vissa har hon blivit en legend, andra har avskytt henne och försökt bekämpa henne med alla medel.

2005 drevs saken till sin spets;  två dietister anmälde Annika Dahlqvist till Socialstyrelsen eftersom de ansåg att hennes kostråd till diabetiker och överviktiga äventyrade deras säkerhet. Dietisterna i fråga fick dock lång näsa eftersom Socialstyrelsen efter en utredning friade Dahlqvist och skrev i sitt yttrande att hennes kostråd ”kan anses vara i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet”.

Av de diabetiker som provat lågkolhydratkost så finns det många som uppnått stora förbättringar. En del av dem har kunnat minska på sina mediciner och/eller sina insulininjektioner, andra har kunnat sluta helt. Ett exempel är Lars-Erik Litsfeldt. Han har blivit fri från sina diabetessymptom och klarar sig nu helt utan medicinering. Litsfeldt arbetar idag som författare och föreläsare och har skrivit flera böcker om diabetes och lågkolhydratkost. Du hittar honom på www.litsfeldt.se 

Är du diabetiker och vill testa? Be din läkare att hjälpa dig! Enligt Socialstyrelsen har sjukvården skyldighet att stödja den som vill använda lågkolhydratkost som ett medel för att bli bättre i sin diabetes. Och detta är inget som du ska laborera med helt själv om du inte är väldigt säker på vad du gör. När du börjar med lågkolhydratkost kan ditt insulinbehov nämligen minska drastiskt från en dag till nästa. Så var försiktig! Observera också att de som får de stora förbättringarna här är typ 2-diabetiker. Typ 1-diabetiker saknar ju helt förmåga att bilda eget insulin och kan därför inte klara sig utan sin medicinering. Men även dessa personer kan minska sin tillförsel av insulin genom att äta lågkolhydratkost. För båda diabetesgrupperna finns stora hälsovinter att göra; ett stabilare blodsocker som kräver mindre insulin ger en bättre hälsa på både kort och lång sikt och risken för de biverkningar som drabbar många diabetiker förr eller senare minskar.

För dig som inte har diabetes är det här också viktig kunskap. Diabetes är en sjukdom med en galopperande utveckling idag. 1985 fanns det ca 30 miljoner diabetiker i världen. Idag finns ca 285 miljoner och prognosen för 2030 är 438 miljoner. Som alla kommer att behöva behandling! Den som inte tycker att kostfrågor är viktiga mer än på ett personligt plan får här en tankeställare. Kostfrågor handlar om folkhälsa. Det handlar också om ekonomi och hur vi använder världens resurser. Det är alltså en god idé att äta idag så att du inte blir diabetespatient imorgon; både för din egen och för vårt samhälles skull!