Idag gjorde jag ostplättar, en gammal favorit. Jag vet inte riktigt varför de heter så, de har inte mycket gemensamt med plättar tycker jag, men låt gå. Urenkla att göra och man kan ha dem till allt möjligt. Frukost, mellanmål, tillbehör till soppan, kvällsmat. Receptet har jag har hämtat ur boken ”Doktor Dahlqvists och Airams LCHF-kokbok. (Jag noterar att alla kokböcker med lågkolhydratkost heter något med LCHF oavsett om det är strikt LCHF eller ej. En av författarna berättade för mig att det i hennes fall var ett krav från förlaget. Och så är det säkert i fler fall. LCHF säljer nämligen 🙂 )

Till saken! Så här gör man:
Blanda 3 ägg, 3 dl riven ost och 3 matskedar majonnäs. Klicka ut matskedsstora klickar på bakplåtspapper på en plåt. Krydda gärna, vi tog basilika på några, oregano på några och cayennepeppar på några. Grädda i ugnen på 250 grader tills de har blivit gyllenbruna (ca 5-7 min).

Idag åt vi dem till frukost tillsammans med varsitt kokt ägg. Vi testade med lite olika pålägg på, något vi aldrig gjort förut, och det var riktigt gott. Jag tog bara smör, maken tog räkost och gurka. Båda tyckte det var gott. Kan tänka mig att det också är gott med lite skinka på, det får vi testa nästa gång.

Som jag tidigare nämnt så har julen inneburit en hel del dum-ätande, dvs julgodis, kakor, bullar och annat sockrigt. Det är en årlig tradition att familjen släpper loss och äter sådant som vi inte borde under jul och nyår. När vardagen sedan börjar så skärper vi till oss och börjar äta vettigt igen. Denna gång sammanföll  dum-ätandet med mina blodsockerexperiment, vilket gjorde mig medveten om hur kosten påverkar inte bara blodsockersvaret efter en måltid utan även fasteblodsockret. Efter några dagars frossande märkte jag hur mitt normalt väldigt låga fasteblodsocker (runt 3 mmol/liter) började stiga. Först till 4, sedan 5, sedan 6 osv. När det häromdagen nådde 8 blev jag lite nervös. Man brukar  normalt ligga mellan 4 och 6 och man bör aldrig ligga över 7,5. Jag har dessutom en gammal varning hängande över mig sedan tiden jag var gravid och hade graviditetsdiabetes. Då sa min diabetesdoktor att jag löper 30 % risk att utveckla diabetes inom tio år. Att ha 8 i fasteblodsocker känns då inte så bra! Alltså har jag nu gått tillbaka till min vanliga lågkolhydratkost och tänker köra strikt LCHF tills mitt fasteblodsocker är nere på normala nivåer. Efter ett dygn har det sjunkit till 7, vilket känns bra, och jag förväntar mig att det ska fortsätta sjunka. 

Mina blodsockerexperiment får vänta några dagar tills jag är nere på normala nivåer. Sedan ser jag inga problem med att äta enstaka måltider med mera socker/stärkelse i, i rent experimentsyfte. Och då kommer alltså de utlovade fika-testerna att publiceras här. Jag har redan testat 7 olika fikor, men jag vill testa frukt och riskaka också, innan jag förklarar experimentet  för avslutat. Jag har också börjat testa några olika luncher/middagar, vilket blir nästa projekt. Om jag har några fingertoppar kvar då alltså…

Jag har haft lite avbrott i bloggandet och blodsockermätningarna på grund av allmänt julfirande, men nu är jag igång igen. Det var väldigt många som var inne på bloggen och läste efter frukost-mätningarna (mer än 10 gånger så många läsare som vanligt!) vilket var jätteroligt! En del kloka och positiva kommentarer har också kommit in. Vetenskapsjournalisten Ann Fernholm som skrivit boken ”Ett sötare blod” var vänlig nog att skriva om testen på sin blogg och förklara en del av resultaten, tack för det! Läs hennes kommentarer här.

Tänkte egentligen mäta effekten av olika luncher och middagar nu, men har bestämt att det istället blir fikor/mellanmål härnäst. Detta på grund av att det passar bättre nu när vi är lediga, det blir helt enkelt mycket fikor och inte så mycket traditionella luncher och middagar. Luncherna försvinner oftast i allmän brunch på förmiddagen och middagarna har en tendens att bli julbordsrester eller hämtmat eller så är vi bortbjudna. Fikor alltså! Jag har hittills testat bulle/kex-fika, nyponsoppa, LCHF-chokladkaka och Risifrutti. Imorgon blir det Kesofrutti och sedan tänkte jag testa riskakor, mackor och kanske någon mer LCHF mellanmål, typ makrill i tomatsås, kokt ägg eller avokado. Fast jag vet ju hur det går med de sistnämnda…

En väldigt intressant sak har dykt upp. Jag har tidigare nämnt att jag har ett väldigt lågt fasteblodsocker och av detta har jag dragit slutsatsen att jag alltid haft det. Jag menar, i hela mitt liv har jag varit en sån där lågt-blodsocker-typ som blir sur och arg när jag blir hungrig och helt skakig om jag inte reagerar på de första griniga signalerna. Maken har lärt sig för länge sedan att i de lägena bör man inte säga emot mig utan istället lite diskret försöka hitta något som jag kan stoppa i munnen. Fort! Barnen har skämts ögonen ur sig när jag helt sonika gått in i köket på restauranger när maten dröjt och jag varit hungrig. Jo, det har hänt, pinsamt men sant…

Eftersom mitt låga fasteblodsocker fastslogs ett flertal gånger i början av mina tester, så har jag inte mätt dem på ett tag. Jag menar, vad är vitsen, det visar ju alltid på drygt 3 mmol/liter så varför sticka sönder mina fingrar på att få samma resultat om och om igen? Tänkte jag…  MEN, häromdagen ville maken mäta effekterna av sin sill och ägg-frukost och eftersom jag bara mätt honom en gång tidigare så tog jag även hans fasteblodsocker. Det visade sig vara  mycket högre än förra gången, nästan en fördubbling. Förra gången hade han 3.8, nu hade han 6,2. Jag funderade på varför men kunde inte komma på det. Då bestämde jag mig för att testa mitt fasteblodsocker igen och även jag hade betydligt högre, 5,1 istället för drygt 3 som jag brukar ha. Jag har sedan mätt mitt fasteblodsocker 3 gånger och det har blivit 5.1 varje gång. Den enda förklaring jag kan komma på är vår mathållning den sista veckan. Över jul råder nämligen alltid matanarki i vårt hushåll. Då lägger vi allt förnuft åt sidan och äter vad som faller oss in och som vi blir bjudna på. Det innebär t.ex. potatis, kakor, bullar, chips, godis och annat som vi inte äter så ofta annars. Efter nyår skärper vi till oss och återgår till vår lågkolhydratkost. (Funkar bra för oss men detta vill jag inte rekommendera den som vill gå ner i vikt och/eller har problem med sötsug, det är lätt att fastna i anarki-läget.)

Vi har alltså ätit mycket snabba kolhydrater senaste veckan, något som vi inte brukar göra. Att blodsockret skulle gå upp EFTER sådana måltider var väntat men att fasteblodsockret skulle höjas så drastiskt hos oss båda efter bara en veckas kolhydratätande var jag inte alls beredd på. Mycket intressant tycker jag! Man undrar ju då om värdena efter mina måltider nu kommer att ligga högre än de hade gjort annars, eftersom utgångsläget är högre. Dessutom undrar jag hur mitt fasteblodsocker såg ut innan jag började med lågkolhydratkost. Väsentligt högre förmodligen.

Hur det gick med makens sill- och ägg-frukost? Jo, blodsocket SÄNKTES! Från 6,2 till 5,8.

Resultatet av fikamätningarna kommer om några dagar. Hav tålamod, mina vänner!

Idag har jag fortsatt med mina ansträngningar för att få till gott julgodis utan socker. Det gick både bra och dåligt kan man säga. Först gjorde jag mandelmassebollar med choklad på. Det är ett måste för mig på julen, mitt absoluta favoritjulgodis, och jag ville gärna försöka få till en variant utan vanligt socker. Jag googlade på ”mandelmassa LCHF” och fick upp ett gäng olika recept. Jag valde ut ett som såg bra ut från http://www.lchfgourmet.se . Det som alla recepten verkade ha gemensamt var att de ville att jag skulle skålla, skala och mala mandeln De som känner mig vet att jag är väldigt förtjust i genvägar så varför jag ska skålla och stå i när det finns färdigt mandelmjöl det begriper inte jag. Jag beslöt mig för att prova med mandelmjöl. Så här ser receptet ut:

Ingredienser till mandelmassa:
200 gram mandel
4 msk sukrin och 1/2 krm stevia
0,5 dl grädde

Gör så här:
Skålla och skala mandeln. Kör några minuter i matberedaren tillsammans med sötning
Tillsätt grädde och kör matberedaren igen. Tillsätt mer grädde om du tycker att det behövs.

Marsipan
Vill du göra marsipan tillsätter du en äggvita och kör matberedaren igen

Går utmärkt att frysa!!

Jag använde således ingen matberedare utan jag blandade ingredienserna i en skål och knådade med händerna,  det gick utmärkt. Jag tyckte det blev lite torrt först, men efter att ha tillsatt lite mer grädde än vad som stod i receptet så blev det en lagom konsistens att rulla bollar av. Sedan smälte jag mörk choklad (Fazer Premium Bak & Dessertchoklad 70%, Marabou har numera en liknande variant)) och rullade bollarna i. Till sist fick de ligga på bakplåtspapper på en bricka och stelna. Klart!

Hur det smakade? Förvånansvärt likt originalet, dvs mycket bra! Inte lika sött, men det går ju att öka på sötningen om man vill det, man kan ju också smaksätta på annat vis, t.ex med konjak eller en nougatplupp i mitten eller något. Jag tänker att det är bra att det inte smakar så sött, det är bara en vanesak.

Nu till det andra godiset som tyvärr inte gick lika bra. Dvs baket gick utmärkt och de såg riktigt fina ut men…

Det jag hade bestämt mig för att göra var kokostoppar med saffranssmak, likt gårdagens tryffelrecept är detta hämtat från Expressens LCHF-bilaga och skapat av Cathrine Schuck. Så här såg receptet ut (klicka på bilden om du vill ha den större):

Det lät som något riktigt delikat, tyckte jag och såg läckra ut på bilden. Som sagt, själva framställningsprocessen gick lysande och topparna såg läckra ut när de kom ut ur ugnen.

Med stor förväntan satte jag tänderna i en topp och kände bara … ÖRK! Det var inte gott! Det var något med smaken av saffran, kokos och vanilj tillsammans som bara var riktigt vidrigt, i alla fall enligt mina smaklökar. Och jag är inte ensam om att tycka så verkar det som. I eftermiddags pratade jag med en god vän som också hade bakat kokostoppar med saffran (samma recept kanske?). Hon berättade att hon hade slängt allihop för de smakade så illa. Det är inte första gången som Cathrine Schuck och jag har olika smak, jag har gjort en avokado- och hallonglass enligt hennes recept en gång som jag inte heller gillade alls. Nåja, så är det, alla gillar inte samma grejor och tur är väl det, då hade livet varit bra trist. Topparna får åka i slasken (om inte maken gillar dem) och receptet samma väg. I morgon satsar jag på klassikern ischoklad. Det kan väl inte bli fel ?!

På allmän begäran (nåja, det kom EN begäran) så ska jag de närmaste dagarna testa att göra julgodis med lågkolhydratprofil. Vi börjar med något enkelt – bräck och tryfflar. De är nämligen redan lågkolhydrat, i alla fall om man tycker att det är OK att äta mörk choklad av god kvalitet. Det tycker jag! Men har man problem med sötsug så är det en bra idé att försöka begränsa sig här, eller att välja annat att snaska på i jul. Choklad innehåller ju en del socker och har en söt smak, vilket kan trigga ett sug efter mer. Och mer. Och mer…

Det enklaste är att göra bräck. Man smälter mörk choklad (minst 70 % kakao) i vattenbad om man vill det eller i mikrovågsugn. Ärligt talat vet jag inte varför somliga envisas med att joxa med vattenbad, jag smälter alltid chokladen i mikrovågsugnen och det har aldrig gått fel. Det finns de som påstår att det inte funkar på all sorts choklad, i så fall har jag väl haft tur antar jag.

När chokladen har smält häller man/breder man ut den på smörgåspapper på en bricka eller plåt. Lagom tjocklek på smeten tycker jag är ca 0,5-1 cm. Sedan strör man över sånt man tycker är gott att ha i. (Man kan även blanda ner det i smeten innan man häller om man vill att det ska blandas mera). Salta nötter tycker vi är en höjdare, är man noga med att göra ett bra hälsoval så skippar man jordnötterna och tar andra salta nötter istället, gillar du speciellt jordnötter så kör på det för allt i världen, det skulle ju vara GOTT detta. Kontrasten mellan den söta chokladen och de salta nötterna är väldigt trevlig! Sedan kan man även strössla på lite torkade bär eller hackad torkad frukt om man vill det (kolla så de inte är sockrade). Min senaste idé är att det skulle vara gott att blanda ner puffad quinoa för att få lite crisp-känsla, men då är det kanske godare utan nötterna. Jag ska testa detta vid tillfälle. Quinoa är en ört som är innehåller protein, vitaminer och mineraler så den är inte så dum. (Men skippa det puffade riset, det är ingen höjdare, mycket snabb kolhydrat.) När man öst ner det man vill ha så ställer man det hela kallt för att stelna, sedan kan man skära eller bryta det i bitar. Väldigt enkelt och väldigt gott!

Obs! En bra idé när man ska hälla något geggigt i en form och det sedan ska stelna är att lägga plastfolie i botten som får hänga ut över kanterna. När grejen har stelnat lyfter du bara elegant upp den i folien istället för att hacka, banka, svettas och svära. Mycket bättre för den mentala hälsan!

Snäppet lite mer avancerat men fortfarande mycket lätt, är tryfflar. Man blandar då chokladen med grädde och smält smör (och ibland annat). Sen kan man variera sig efter smak och humör. Man kan låta dem vara naturella eller smaksätta dem på olika sätt, antingen genom att ha någon smaksättning i smeten eller genom att rulla dem i olika saker. Exempel på smaksättning i smeten är konjak, whisky, mint, pepparkakskrydda, chili, kaffe. Exempel på saker att rulla dem i är hackade nötter, kakao, lakritspulver. En viktig sak att komma ihåg om man gör tryffel är att chokladen ska ha minst 70 % kakaoinnehåll om det ska bli bra.

Idag provade jag jordnötstryfflar. Jag kunde förstås använt andra nötter än jordnötter men jag gillar jordnötter och tyckte att de hade sin plats här. Receptet kommer från Expressens LCHF-bilaga och är skapat av Cathrine Schuck. Här är receptet (klicka på bilden om du vill ha den större)

De blev väldigt goda men jag undrar om inte måtten på formen som står i receptet är fel. Om man använder en form med de måtten blir det väldigt ”höga” tryfflar. Så ser de inte ut på bilden i tidningen. Man kan naturligtvis skära mycket små rutor men då får man nästan inga jordnötter på och det är ju synd. Nästa gång ska jag ta en större form så att smeten kan flyta ut mer och tryfflarna blir tunnare. Man blir också väldigt kladdig när man äter dem. Jag funderar på om man inte borde göra bollar och rulla i de hackade nötterna, då blir det inte så kletigt när man äter (fast kanske smuligt?). En variant kan ju vara att blanda nötterna i smeten och göra bollar som man rullar i kakao.

Här är min tryfflar. Ser ni hur höga de är? (Jag delade dem på mitten en gång till efter att fotot togs för att göra dem mindre) Men verkligen goda. Yummi!

Imorgon fortsätter experimenten, i mina planer ingår mandelmassegodis utan socker, kokostoppar med saffran och ischoklad! Stay tuned!