Jag har funderat en hel del på det här med socker i blodet och vilken skada det gör att ha högt blodsocker. Särskilt efter att ha läst boken ”Ett sötare blod” av vetenskapsjournalisten Ann Fernholm, en av de bästa faktaböcker jag läst. Visst har jag förstått att det inte är någon bra idé att äta mycket socker och snabba kolhydrater, men här blir man brutalt påmind om vilken skada kroppen lider, särskilt om man går med konstant höga nivåer som många av oss gör. Ett högt blodsocker måste kroppen sänka och då utsöndras insulin från bukspottkörteln för att ta itu med saken. Insulinet ”packar undan” sockret i cellerna och i levern så att sockerhalten i blodet sjunker. När det är fullt i muskelcellerna så öppnas fettcellerna och där lagras sockret som fett. Detta gäller inte bara om vi äter socker utan samma sak händer om vi äter kolhydrater i form av stärkelse från mjöl, ris och potatis. Högt blodsocker och höga insulinnivåer kan kopplas till en rad sjukdomar, stresstillstånd och skador i kroppen, t.ex diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, olika värk och smärttillstånd, Alzheimers, ADHD, depressioner med mera.
Efter att ha läst boken kände jag att det skulle vara intressant att mäta mitt eget blodsocker efter att ha ätit olika sorters mat, bara som ett litet och högst ovetenskapligt experiment. Jag hade graviditetsdiabetes när jag väntade mina barn och fick då sticka mig själv i fingrarna regelbundet så det är inget märkvärdigt för mig. Sagt och gjort, på nätet hittade jag en blodsockermätare som heter 2in1 och som sätts på I-phonen. Jag köpte alltså en sådan + mätstickor och lansetter (själva stickverktyget). Svindyrt, särskilt mätstickorna som man sticker in i mätaren. Tillsammans betalade jag nästan 900 kronor och stickorna var klart dyrast, nästan 500 kronor för 50 stickor. Smart av tillverkaren förstås, man tycker att mätaren är billig och så får man betala en halv förmögenhet för stickorna som man ju dessutom måste fylla på hela tiden… Fördelen med den här är att alla värden lagras i telefonen, man kan göra egna anteckningar till varje mätning (jag skriver upp vad jag ätit) och man kan också få statistik på hur blodsockret ser ut i genomsnitt under längre tid.
Jag bestämde mig för att börja med att testa olika frukostar. Hittills har jag testat en ett par lågkolhydratfrukostar, en GI-frukost och några snabbkolhydratare. Ska testa en eller två till och sedan lägger jag ut det på bloggen så kan ni se hur det blev. Efter frukostarna så ska jag testa några luncher/middagar och sedan blir det fikor och snacks. Otroligt roligt och intressant tycker en nörd som jag, problemet är att fingertopparna börjar likna nåldynor…
En del frågor kring avgränsningar och metoder dyker förstås upp. Jag är väl medveten om att detta inte är något särskilt vetenskapligt test men jag vill ju förstås ändå att det ska bli så bra som möjligt. Hur mycket ska jag äta, efter hur lång tid ska jag mäta? Ska jag satsa på hela måltider eller bara enskilda matvaror? Jag menar, häromdagen åt jag ciabatta mked pålägg till frukost och drack juice till. Omöjligt att veta hur mycket av blodsockerstegringen som juicen stod för och hur mycket som berodde på ciabattan, som ju är full med vetemjöl. För att få veta det måste jag separera dem. En annan fråga som dyker upp är om fett bromsar insulinpåslaget. Dvs om jag äter en vetemjölsmacka utan pålägg, blir det samma påslag då som om jag lägger på ett tjock lager smör och ost? Detta måste ju testas!
Sen är det ju förstås också så att min blodsockerstegring är bara min. En annan person kan få ett helt annat svar på samma måltid. Men jag tror ändå att mina små experiment kan säga något om skillnaden mellan olika livsmedel. En intressant fråga är om stegringen i sig har betydelse eller om det är det absoluta värdet som är intressant. Jag har ett mycket lågt fasteblodsocker, det ligger ofta på mellan 3 och 3,5, ibland tom under 3. De flesta människor ligger över 4. Innebär det att ett värde på 5 är lika högt för mig som värdet 6 för en person som har ett fasteblodsocker på 4-4,5? Det där måste jag försöka reda ut med någon som kan detta bättre än jag. To be continued…
Mat & Miljö 
Hej Johanna, mycket intressant om blodsocker. Har under flera år har prövat LCHF diet och mått bra av det. Och den har passat mig bra eftersom jag är förtjust i mat som innehållet mycket fett, som ost, smör, grädde och bacon. Men har ätit sådant i övermått och börjat oroa mig för hälsoeffekterna. Och lät för säkerhets skull en en läkare göra uppföljning av mina blodvärden. Och de vara alla helt godkända, utom blodsockervärdet som låg i överkant. Detta förvånar mig, eftersom jag hela tiden i största möjliga mån har dragit ner på konsumtionen av socker. Jag äter dock normalt mycket frukt och grönsaker. Många frukter innehåller mycket stora mängder fruktos. Därför överväger jag att minska på fruktätandet. Men det tycker jag inte verkar vettigt. Har du någon omfattning om faran med socker från frukt?
Hej Jan!
Tack för din fråga, den är mycket intressant! Innan jag svarar vill jag poängtera att jag varken är läkare eller diabetesexpert. Med detta sagt vill jag gärna dela med mig av mina tankar om frukt och fruktsocker. Enligt min mening är fruktens betydelse för vår hälsa kraftigt överskattad för att inte säga felaktig. Visst innehåller frukt vitaminer och fibrer, men det gör även grönsaker som inte har det höga sockerinnhåll (fruktos) som frukt har. Man brukar t.ex. prata om citrusfrukter och deras höga innehåll av C-vitamin men faktum är att t.ex. broccoli innehåller mycket mer C-vitamin än apelsin. Jag brukar säga att om man är överviktig och/eller besväras av sötsug så bör man skippa frukt helt eller i alla fall dra ner på det kraftigt. Bär är ett bättre val eftersom de innehåller massor av nyttigheter och är mindre söta. Man behöver faktiskt aldrig äta frukt om man inte vill, de nyttigheter som finns i frukt kan man få i sig på annat håll! Om man däremot är normalviktig, inte besväras av sötsug och gillar frukt så kan man naturligtvis äta det, men även då är det en bra idé att inte stoppa i sig stora mängder.
När det gäller ditt höga blodsocker så är det omöjligt för mig att avgöra om det beror på ditt höga frukintag. När man äter en måltid så ska blodsockerstegringen ha försvunnit helt efter ca 2 timmar, oavsett vad man ätit. Detta förutsatt att ens kropp fungerar som den ska. Om du inte ätit frukt de senaste två timmarna och har en normal metabolism så bör du alltså inte ha ett förhöjt blodsocker av det. MEN om du ätit snabba kolhydrater under lång tid så kan dina insulinreceptorer (de mottagare som ser till att släppa in sockret i cellerna så att blodsockret sänks) ha blivit uttröttade och fungera sämre vilket innebär ett förhöjt blodsocker. Detta kan i förlängningen orsaka diabetes typ 2. Dåligt fungerande insulinreceptorer kan säkert ha andra orsaker också, jag är inte tillräckligt insatt i detta för att uttala mig om det.
Om du äter enligt LCHF så bör du ha låga blodsockernivåer och de förhöjda nivåer du har är svåra att förklara. Kanske kan det ha med frukten att göra, om du nu äter stora mängder. Det verkar vara en god idé att dra ner på frukten för din del, oavsett vad blodsockernivåerna beror på. Det vore intressant att veta hur dina blodsockervärden förändras av detta, hör gärna av dig igen och berätta. Jag skulle råda dig att kolla upp saken närmare hos en endokrinolog så att du kan känna dig trygg med att din kropp fungerar som den ska. Vad sa läkaren du var hos om dina förhöjda värden? Tyckte han/hon att du skulle gå vidare med detta på något sätt?