Som jag tidigare skrivit så har jag den senaste tiden ägnat mig åt att testa olika måltider för att se hur de påverkar blodsockret. Jag är naturligtvis medveten om hur ovetenskapligt ett sånt här litet och ostrukturerat försök är, men jag tyckte att det skulle vara roligt och intressant och dessutom kan det i alla fall ge någon fingervisning om hur olika livsmedel påverkar oss. Påverkan på blodsockret är förstås långt ifrån den enda faktorn som visar huruvida vi borde äta ett livsmedel eller ej, men det är en ganska viktigt faktor som har försummats under många år. Den som vill lära sig mer om hur ett förhöjt blodsocker påverkar oss uppmanas att läsa boken ”Ett sötare blod” av vetenskapsjournalisten Ann Fernholm eller läsa på http://www.ettsotareblod.se . Påverkan på blodsockret säger inte heller hur mycket insulin som behövs för att sänka blodsockret till normala nivåer, vilket också hade varit ett intressant mått, men det har jag ingen möjlighet att testa.

Mitt experiment börjar med frukostar. Jag började med att testa mitt fasteblodsocket under flera morgnar  och kunde konstera att jag har ett mycket lågt sådant, det ligger mellan 3 och 3,5 mmol/liter. En gång var det t.o.m. nere på 2,6. Det normala är att man har mellan 4,0 och 6,0 mmol/liter. Då uppstod genast frågan om jag rent generellt kan tänkas ligga lägre än normalt även EFTER en måltid. Det har ju stor betydelse för hur mina resultat ska tolkas. Jag rådfrågade Lars-Erik Litsfeldt, själv diabetiker och lågkolhydratare (www.litsfeldt.se ) som skrivit flera böcker om diabetes och LCHF. Hans uppfattning var att jag kommer att ligga lägre än normalt även efter att jag ätit. Mina resultat ska alltså i så fall  uppjusteras en smula om man vill jämföra med andra, minst 1 mmol/liter.

Jag har testat sju olika frukostar som syns här nedan. Efter att ha testat lite olika tidsintervall så har jag kommit fram till att det optimala är att mäta efter 30 minuter.För att inte sticka sönder mina fingertoppar helt så har jag inte tagit fasteblodsocker varje gång. Jag utgår helt enkelt från att det fasteblodsocker jag fått tidigare är det som gäller, det ligger alltså mellan 3,0 och 3,5.

Frukostarna presenteras i ordning. De som påverkade blodsockret minst kommer först och sedan i stigande skala. Frukost 2 och 3 ser väldigt små ut, men majonnäsen och kokosoljan och grädden gör att de blir mäktiga, jag blev alltså lika mätt på dem som på de andra.

Frukost 1: Ägg bacon, gurka, paprika. Vatten att dricka. Blodsocker efter 30 minuter: 3,4 mmol/l

Frukost 2: Min vanliga frukost: 1 kokt ägg med majonnäs, en stor klick Philadelphiaost. Vatten att dricka. Blodsocker efter 30 minuter: 3,6 mmol/l

Frukost 3: Smoothie på A-fil, grädde, bär och kokosolja och 1 kokt ägg. Blodsocker efter 30 minuter: 3,7 mmol/l

Frukost 4. A-fil med havrefras, rågknäcke med smör, ost och gurka, apelsinjuice. Blodsocker efter 30 minuter: 5,8 mmol/l

Frukost 5: Jordgubbsfil med frosties-flingor. Blodsocker efter 30 minuter: 6,1 mmol/l

Frukost 6: 1/2 ciabatta med smör och Philadelphiaost, kokt ägg med kaviar, apelsinjuice. Blodsocker efter 30 minuter: 6,8 mmol/l

Oops, glömde att ta bild här, jag var väl för hungrig. Sorry, folks!

Frukost 7:  Havregrynsgröt med mjölk och äppelmos. blodsocker efter 30 minuter: 7,2 mmol/l

Det som förvånade mig mest i försöket var att havregrynsgröten hamnade så högt, till och med högre än jordgubbsfil och frosties-flingor. Visst vet jag att havregryn är en kolhydrat med mycket stärkelse, men att det skulle bli så illa hade jag inte förstått. Kanske en tankeställare för de som tycket att det är så bra med gröt…  Det var ju förstås äpplemos på gröten som kan ha gjort sitt till, men jag kan inte tänka mig att folk äter gröt utan något på, så därför tyckte jag att det var ganska ointressant att testa gröten naturell. (För att inte tala om hur äckligt det hade varit!).  Jag hade dessutom trott att jordgubbsfilen och flingorna, som ju båda är sockrade (örk, det var som att äta sega gubbar till frukost) skulle ge ett mycket högre utslag än vad de gjorde. Men den hamnade ju ganska högt ändå. Tyvärr tror jag att en sådan frukost inte är helt ovanlig bland västerländska barn.

Två av frukostarna testades med apelsinjuice, vilket förstås har ökat blodsockerstegringen, men återigen, apelsinjuice är en väldigt vanlig dryck på svenska frukostbord, särskilt till den här sortens frukostar, så det var intressant att ha den med. För rättvisans skulle skulle jag kanske haft den med i alla frukostar eller serverat alla frukostar utan. Jag har bestämt mig för att testa några av de frukostar som kom lägst med apelsinjuice också, jag återkommer med resultaten.

Men vad är egentligen ett högt blodsocker? När ska man bli orolig? Ja, det verkar vara lite olika bud om den saken. Lågkolhydratare pratar om att man aldrig borde vara över 6 mm, andra säger aldrig över 7,5 eller 8,5. Om lågkolhydratarna har rätt så borde jag alltså inte äta frukost 5, 6 och 7 någonsin. Ska man dessutom räkna in mitt låga fasteblodsocker så borde jag aldrig komma över 5 (eller lägre) vilket innebär att bara frukost 1,2 och 3 kan komma ifråga för min del. Eftersom jag äter lågkolhydratkost så är det ingen fara, jag passerar sällan 4, 0 och är alltså på den säkra sidan, i alla fall för det mesta. Det skulle vara intressant att få veta vad som händer i kroppen om man hamnar högt bara enstaka gånger, jag äter ju till exempel ibland saker som höjer mitt blodsocker på lördagarna, som är min ”äta vad jag vill dag”. Inte så att jag direkt frossar, men det blir ofta ciabatta eller surdegsbulle till frukost till exempel. Och ibland bullfika på eftermiddagen. Jag hoppas att min kropp kan förlåta mig… 🙂

Nu fortsätter jag med mina test. Det ska testas luncher och middagar, fikor och godis. Kom gärna med synpunkter eller idéer om vad och hur jag borde testa!