Idag testade jag en ny rätt när jag skulle laga söndagsmiddag, vitkålsgratäng med kyckling. Kål är något som jag inte har uppskattat riktigt i mitt tidigare liv, men nu har jag kommit på hur gott det är, särskilt om det är tillagat på något sätt. Och det är supernyttigt med kål, vilket inte gör saken sämre. Kål är rena dundermaten, innehåller vitaminer, mineraler, kalcium, järn m.m. Det sägs dessutom vara bakteridödande och minska inflammationer samt minska risken för cancer. Och så är det fullt med vattenlösliga fibrer i kål, fibrer som gör magen glad.

Receptet hittade jag i någon dagstidningsbilaga, jag minns tyvärr inte vilken eller när, jag rev ut sidan men slängde tyvärr tidningen.

Så här ser det ut. (Klicka på bilden för att göra den större):

Den var verkligen superlätt att göra, inga konstigheter alls, och både maken och jag tyckte den var riktigt god. Barnen är inte så glada för kål så de fick varsin ”plain” kycklingfilé istället. Tids nog får de vett att uppskatta det goda i livet :-). Spiskumminen (kumminet?) gjorde att smaken kändes ny och fräsch, men inte för starkt utan alldeles lagom. Det här receptet sparar vi!