Det finns en läkare i Norge som verkar ha blivit den norska motsvarigheten till vår ”Kostdoktor” här hemma, Andreas Eenfeldt. Hon heter Sofie Hexeberg och har skrivit flera böcker om lågkolhydratkost. Nu har det kommit en ny som heter ”Bevisen. Frisk med LCHF” och den handlar om sambandet mellan ett högt intag av snabba kolhydrater och olika sjukdomar. I boken får vi stifta bekantskap med patienter som besökt Hexeberg med olika diagnoser och vi får läsa om hur de blivit bättre eller helt symptomfria efter att ha övergått till lågkolhydratkost med naturliga fetter.

De sjukdomar/diagnoser som patienterna i boken har är migrän, epilepsi, fetma, högt blodtryck, diabetes typ 1 och 2, PCOS, MS, Bechterews sjukdom, psoriasis, psoriasisartrit, ledgångsreumatism, matintolerans, irritabel tarm, celiaki, Crohns sjukdom, ulcerös kolit. Alla har enligt Hexeberg fått avsevärd lindring eller blivit botade/besvärsfria med hjälp av att äta mindre socker, mjöl, stärkelse och mer naturliga fetter, vilket naturligtvis låter helt fantastiskt.

Det kan ju också låta helt otroligt, helt uppåt väggarna, en produkt av önsketänkande eller placeboeffekt. Men egentligen är det nog inte så konstigt. De flesta (eller alla) av de här sjukdomarna kan kopplas direkt eller indirekt till högt blodsocker eller ett inflammatoriskt tillstånd i kroppen. Och både högt blodsocker och inflammationer i kroppen kan i sin tur kopplas till ett högt intag av socker, stärkelse och omega 6. Alltså socker, spannmålsprodukter, potatis, ris etc. För en frisk normalviktig person med en kropp som tål kolhydrater bra behöver en sådan mathållning inte innebära problem. Men för många kan det bli skillnaden mellan sjukdom och hälsa.

Som Hexeberg påpekar i boken är kunskapen om dessa sammanhang ännu skrämmande låg inom vården och många av hennes patienter har valsat runt  länge i olika vårdinstanser innan de kom till henne.  Åtskilliga patienter har fått höra av sin läkare att det ”inte spelar någon roll” vad de äter. Hon vänder sig i boken till sina kollegor och uppmanar dem att tänka om och tänka nytt. Ja, det vore väl inte en dag för tidigt!

Naturligtvis kan man vända sig emot att Hexeberg valt att kalla boken för ”Bevisen”. Hon har förstås bara tagit med de lyckade fallen i boken, det finns säkerligen patienter som inte blivit hjälpta av denna sortens behandling. Och placeboeffekten har säkert gjort sitt till på sina håll. Dessutom är detta inte någon vetenskaplig studie utan bara en beskrivning av vanlig läkares möten med sina patienter. Men det är gott så, tycker jag. Det råder ingen tvivel om att många fått bättre hälsa genom att tänka om när det gäller kost, det vittnar ju även våra svenska läkare, Andreas Eenfeldt och Annika Dahlqvist om. Och vill man bli upplyft och inspirerad inför en egen kostomläggning eller för att kunna inspirera andra, då är det här rätt bok!