I lördags åkte min nya kokbok fram igen, ni vet Åse Falkman Fredrikssons ”Viktminsknjng med LCHF”. En trevlig bok även om man inte vill gå ner i vikt, recepten passar alla.  Eftersom det var lördag ville jag göra något lite festligare och fastnade därför för en gratäng med strimlad lövbiff och ädelost som såg god ut. Och det var den, den var riktigt smaskig! Barnen gillar inte gratänger nåt vidare, så till dem stekte jag helt enkelt varsin lövbiff som de åt med grönsaker och ketchup sötad med Stevia. Jag hade hellre sett att de åt en mindre söt ”sås”, men tyvärr har jag själv vant dem vid ketchup på den tiden när jag inte begrep bättre. Jag tror inte på att tvinga tonåringar till saker, de måste få göra sina egna val, så jag försöker att så lite frön här och där på ett vänligt sätt och hoppas att något fastnar. Och det måste det ha gjort, min äldste som är 19 och bor i eget hushåll i Stockholm, äter bättre mat än vad jag gör! Och jag tycker mig märka på de andra två som är kvar hemma att de blivit mer medvetna och gör klokare val. Men så är det ju tre kloka ungar jag har också, klokaste som finns! (ja, nu kanske du tänker att dina ungar är klokast, men tyvärr, du har fel :-)).

Lövbiff var det ja! Tyvärr tyckte ungarna att lövbiffen var ganska trist au naturel och jag kan bara hålla med dem. Lövbiff är antingen jättetråkigt att bara steka rätt upp och ner eller så är det jag som gör fel. Nå, i gratängen blev den riktigt god i alla fall, men vi har en teori om att kycklinglårfilé hade varit ännu godare. Det ska vi testa nästa gång.

Här är receptet (klicka på bilden för att göra den större):

Som sagt, riktigt gott, en ny favorit helt klart. Det blev väldigt mycket sås tyckte vi, nästan lite lövbiffsoppa över det hela. Man kan gott klara sig med mindre om man vill. Till detta serverade jag en sallad med olika salladsblad (mix i påse), avokado, purjolök, äpple, paprika, gurka, tomat, granatäpplefrön (finns frysta) chiafrön och lite andra frön. Och som vanligt, olivolja och italiensk salladskrydda. En lördagsmiddag värd namnet!